(L) Brain Buildup av Delta-FosB orsakar beroende

KOMMENTARER: Delta-FosB är en hjärnkemikalie (transkriptionsfaktor) som är viktig vid bildandet av missbruk. Det bygger upp i ”naturliga missbruk”, såsom hög konsumtion av fettiga / sockerhaltiga livsmedel, och höga nivåer av aerob träning och sexuell aktivitet (och utan tvekan porrberoende). Vissa källor tyder på att det avtar runt 6-8: e veckan av avhållsamhet från beroendeframkallande ämne eller beteende.


Av William McCall

http://biopsychiatry.com/cocaine/index.htm

Kokain kan vara en av de tuffaste missbrukarna att bota eftersom det utlöser en uppbyggnad av ett protein som kvarstår i hjärnan och stimulerar gener som intensifierar begäret för drogen, föreslår ny forskning.

Forskare vid Yale School of Medicine kunde isolera det långlivade proteinet, kallade Delta-FosB, och visa att det utlöste beroende när de släpptes till ett specifikt område i hjärnorna hos genetiskt konstruerade möss.

Proteinet (uttalat fawz-bi) produceras inte i hjärnan förrän missbrukare har använt kokain flera gånger, eller till och med i flera år. Men när uppbyggnaden börjar, blir behovet av läkemedlet överväldigande och användarens beteende blir alltmer tvångsmässigt.

"Det är nästan som en molekylär switch", säger Eric Nestler, som ledde forskningen. "När den väl har blivit på, förblir den på och försvinner inte lätt."

Resultaten, som publicerades torsdagen i tidskriften Nature, kallades "elegant" och "lysande" av andra forskare som sa att det erbjöd det första konkreta beviset på att läkemedelsanvändning utlöser en specifik långvarig förändring i hjärnkemi.

Studien visar genetiken är mindre en faktor i missbruk än långvarig drogbruk, säger Alan Leshner, chef för National Institute on Drug Abuse, som finansierade en del av studien.

"Dina gener dömmer dig inte till att vara missbrukare", sa Leshner.

”De gör dig bara mer eller mindre mottaglig. Vi har aldrig hittat en gen som hindrar dig från att bli missbrukare eller en som dikterar att du ska bli missbrukare. ”

Nestler och hans kollegor kombinerade genetisk och biokemisk forskning för att isolera Delta-FosB-proteinet och det område i hjärnan det drabbade, och gjorde då beteendestudier på mössen.

När nivån av Delta-FosB ackumuleras börjar det att reglera gener som kontrollerar en region i hjärnan som kallas kärnan accumbens, ett område som är involverat i beroendeframkallande beteende och nöjessvar.

De spekulerade att Delta-FosB också aktiverar andra gener som producerar biokemiska föreningar som kallas glutamater, som bär meddelanden i hjärnceller. Receptorer i hjärncellerna blir mycket känsliga för glutamat, i synnerhet i kärnan accumbens.

För att testa teorin infogade de en gen associerad med glutamat i kärnan hos experimentella möss. De mössen visade en "dramatisk" ökning av kokainkänsligheten, rapporterade de.

"Detta är ett stort framsteg i vår förståelse av missbruk", säger Francis White, ordförande för cellulär och molekylär farmakologi vid Finch University of Health Sciences i Chicago.

Andra forskare var mer försiktiga och noterade att missbruk är en komplex process hos människor eftersom den är kopplad till inlärning och flera kemiska vägar i hjärnan.

"Det är inte klart för mig att det finns en separat molekylär väg som kommer att kunna tilldelas drogmissbruk och inte störa annan inlärning", säger Gary Aston-Jones vid University of Pennsylvania School of Medicine.

Kravet på kokain kan vara så kraftfullt, en återhämtad missbrukare som har undvikit drogen i flera år kan börja känna sitt hjärthändelse bara genom att se något som är förknippat med narkotikamissbruk, såsom en $ 100-faktura eller ett välbekant gata hörn, Aston- Jones sa.

"Du vill slå ut minnet för drogen men du vill inte slå ut minnet för vägen hem", sa han.

Steve Hyman, chef för National Institute of Mental Health, sade att studien också indikerar uppbyggnaden av Delta-FosB-proteinet kan vara en faktor med andra droger, inklusive amfetamin, morfin, heroin och nikotin.

"Detta är en viktig springbricka men det finns en lång väg att resa", sade Hyman.