Ålder 25 - (ED) Förändringen i mig själv har varit käftande

Innan den här streaken på 77 dagar eller vad jag nu är på, hade jag fått ganska illa återfall, jag skrev till och med i min journal om det. Jag hade helt ramlat av vagnen och befann mig i en allmän spiral av självförstörelse och missnöje. Jag vet att vi alla har varit där så jag sparar på detaljerna :p. Jag bestämde mig för ungefär 5:e gången i år att det var nog och den här gången fastnade det :)

Jag lämnade jobbet som jag hatade den 11 april. Jag slutade röka cigaretter, slutade röka gräs och slutade använda receptbelagda smärtstillande medel den 21 april och har inte gått tillbaka till ciggies eller smärtstillande (jag njuter fortfarande av en och annan spliff med vänner, men jag röker inte längre varje jäkla kväll i min liv). Jag har inte heller gjort MO'd sedan det datumet, varken med eller utan P, och den övergripande förändringen i mig själv har varit helt häftig. Jag har också börjat gå till rådgivning för de olika psykiska problem som jag pratade om i min dagbok, men det är fortfarande i ett tidigt skede, så det kommer inte att få någon större effekt än. Oavsett så har jag äntligen gjort det :). Utöver detta har jag använt mindfulness, även om jag inte har varit så strikt som jag kunde ha varit om det. Jaja.

Så uppenbarligen handlade detta för mig om mer än ett PMO-beroende, det var definitivt ett symptom på problemet snarare än problemet i sig, men som med alla självdestruktiva beteenden hade det förmågan att mata monstret inom sig och underblåsa de yttre effekterna av det som Tja, vilket resulterar i hjärndimman, negativa tankar i allmänhet, bristande koppling till kvinnor, låg libido och självisk sexuell attraktion – det där med att fokusera på bröst och rumpa på varje tjej på gatan och behandla kvinnor som jävla handelskort. När jag hade "tur" var jag stenhård under förspelet och tappade min erektion antingen så fort det kom till samlag, eller så tappade jag det väldigt snabbt efter att vi hade börjat. För det mesta skulle jag dock inte ens kunna prata med en tjej och om jag kunde skulle jag definitivt inte kunna eskalera det till någonting och jag var allmänt rädd för att flirta.

Nog om negativiteten!

Ganska snart efter att jag lämnat mitt gamla jobb fick jag ett jobberbjudande genom en vän till mig att jobba bakom en bar, vilket var lite läskigt, men jag gjorde intervjun och blev erbjuden jobbet den dagen så jag har gjort det sedan juni 7:a. Det har tvingat mig ur vilket skal jag än befann mig i vid den tiden och mitt självförtroende har absolut skjutit i höjden. Jag har aldrig varit så framgångsrik med kvinnor, att flirta har blivit mitt naturliga läge när det kommer till att prata med tjejer och varje gång jag har gått ut har jag kommit tillbaka med en handfull nummer. Jag har tjejnummer när de har haft flera andra killar som (över)flirtat med dem, jag har dragit tjejer som har haft flera killar som provat med dem den kvällen och häromkvällen på väg hem från jobbet stötte jag på till en tjej som jag inte sett på några månader, slutade med att ha några drinkar hos henne och resten är, som de säger, historia.

Att inte ha fått orgasm på 2.5 månader gjorde mig uppenbarligen ganska känslig så jag var lite snabb från lottningen. Jag tror att jag varade i ungefär 5 minuter tills jag fick orgas, men jag förlorade inte min erektion så jag fortsatte i ytterligare 10 minuter tills jag kom igen men återigen var jag hård så fortsatte tills hon knuffade ut mig ;). Tillbringade nästa dag i varandras armar och tittade på film och slumrade – det enda jag hade velat under alla dessa år av porrberoende – och det var så lätt och naturligt att ta sig dit.

Och vet du det andra? Till skillnad från när jag hade haft sex tidigare, blev jag inte alltför känslomässigt fäst vid henne och gjorde inte en idiot av mig själv. Det fanns inget av den själviska egoistiska stoltheten från tidigare. Det var bara en trevlig sak som hände mellan 2 personer och det gjorde det till en närmare upplevelse än jag någonsin har haft tidigare.

Hon var ganska gratis om min teknik också, så jag antar att alla dessa år av PMOing hade en viss fördel xD

Håll dig stark allihop, om jag kan göra det kan ni definitivt!

INLÄGGET - Wow, vilken förändring!

By joeygc


INLEDNING - Dag nummer 4, jag skriver det här istället för att få återfall!

Hej, tänkte bara skriva ner det här någonstans så att jag kan ha det att gå tillbaka till.

Jag har tittat på internetpornografi sedan jag började ladda ner jpeg-filer på Morpheus och kazaa. Det var runt 2001 och jag var runt 12 år (vad är det här?). Jag hade haft en ganska taskig barndom, jag blev aldrig våldtagen eller berörd eller något, men det fanns en stor dysfunktion i min familj och jag hade haft tankar på att fly så ung som 9 år gammal, så jag hittade något som fick mig ur mitt huvud ett tag och bara fortsatte använda det under åren. Jag tänker inte gå in på detaljer om det eftersom ni alla känner till de mönster och cykler som 13 år av porrberoende visar sig med. Och ni vet alla hur en del av det kan få er att känna för er själva.

Nu är jag här vid 25, 13 jäkla år senare och har gått igenom alla stadier av depression du kan tänka dig; kort för att faktiskt ta livet av mig. Jag har bestämt mig för att jag har fått nog av den här versionen av mig. Jag har verkligen haft tur i det här "försöket" att bli av med mitt PMO-beroende eftersom jag inte gjorde en samlad ansträngning för att faktiskt sluta. Jag hade tur på min 25-årsdag vilket såklart slutade med att min boner floppade runt värdelöst och att jag skyllde på drinken. Igen. Men det gav mig ett självförtroende som jag verkligen behövde. Att fylla 25 efter att ha tillbringat en stor del av 24 suicidala och hela din tonårstid deprimerad på grund av familjeproblem är en svår sak att göra och jag behövde något för att ge mig ett självförtroende, annars kunde jag spiralera åt andra hållet igen. Det är häpnadsväckande eftersom jag äntligen har bokat det läkarbesök som jag hade tänkt göra i flera år för att prata om rådgivning och kanske antidepressiva läkemedel, jag har börjat träna igen, jag har slutat röka gräs och jag har slutat ha cravings för pornografi.

Som jag sa, jag gjorde verkligen ingen samlad ansträngning för att sluta onanera den här gången så jag har gjort det 3 gånger under de senaste 3 veckorna i motsats till tidigare där jag skulle rycka i det minst en gång per natt. Jag tänker inte klassa de 3 gångerna som återfall men jag jobbar på att förstå vad det är som fick mig att göra det. Varje gång kände jag mig självsäker och bra med mig själv efter några dagars ledighet, jag hade en session och började känna mig slö dagen efter och hade inget självförtroende, och det annorlunda mönstret har fått mig att inse hur illa det här missbruket är. Dagen efter att jag har använt det går jag runt och visar liknande symtom som en heroin- eller crackmissbrukare morgonen efter och innan de hämtar sin nästa fix.

Det har funnits en annan katalysator också, mitt företag har precis anställt en ny tjej och vi kommer riktigt bra överens. För en gångs skull finns det en tjej som faktiskt får mig att känna mig positiv om mig själv och som jag faktiskt vill imponera på och vara cool inför. Jag är fortfarande inte säker på om det är en bra idé att bjuda ut henne på en dejt, vi är ett litet företag (typiskt, va?). Men nu när någon har tagit fram min goda sida så här långt och gömt den deprimerade personen som är beroende av att titta på otäcka, objektifierande, avhumaniserande bilder av exploatering, vill jag inte släppa den demonen tillbaka.

För allra första gången i mitt liv mår jag spontant bra med mig själv, jag tar utan ansträngning flera stora steg mot självförbättring och jag skrattar och ler faktiskt igen. Önska mig lycka till :)