Jag började som ett socialt besvärligt och känslomässigt vrak och här är jag 90 dagar senare och hittar lycka i de små ögonblicken i livet och en av de mest sällskapliga människorna någonsin. PIED är 75% borta och jag är inte längre rädd för att träffa någon ny eller att vara mitt i uppmärksamheten.
När jag säger att jag inte är botad menar jag att jag fortfarande upplever dagar utan motivation och svag viljestyrka.
Mitt liv blir bättre men det är fortfarande en kamp för att bota mig själv för porrskadorna. Jag tvivlar inte på att om ytterligare tre månader kommer jag inte längre att påverkas av porr och att jag kommer väl på väg att bli av med denna förbannelse. Lycka till allihopa. Det är en tuff väg men det är en bra resa
Det är svårt att acceptera att det tar tid att fixa PIED men jag är ok med det. Främst för att du, som du nämnde, lär dig att bli människa igen, och det är en riktigt rolig upplevelse.
[Jag hade] låg självkänsla. Det härstammade från att vara fet som barn och bli plockad på. Nu när jag har studerat mer och tagit mitt jobb på allvar inser jag att min arbetsmoral inte alls är normen. Vad jag anser som normalt arbete andra ser det som utöver. Det är trippy af.
Jag har alltid lyft och är ganska stark och i form. Så förutom att ägna mig åt skolan egentligen inget [annorlunda]. Jag började arbeta med mina sociala färdigheter och har lyssnat på en podcast som heter The Art of Charm (rekommenderar det btw starkt) när de pratar om böcker som man bör läsa och tekniker för att vara mer sällskapliga och framgångsrika nätverkande. Och så har jag läst böcker som de rekommenderar och övat på deras råd. Förutom det planerar jag att bli certifierad efter att jag tappat ytterligare 15 kg så att jag kan tävla i kraftlyftning och se ut som en personlig tränare medan jag avslutar min redovisningsexamen.
Jag är 23. Och jag har tittat på prob i så mycket som åtta år. Så ofta faktiskt började de homosexuella fantasierna innan jag till och med tog examen på gymnasiet, förutom att jag då kämpade för att jag var rädd för att vara gay. Nu bryr jag mig inte riktigt vad det betyder, jag kan bli svår med kvinnor och jag har aldrig haft intresse av att träffa en man. Hur som helst om jag visar mig vara bi kan jag bry mig mindre. Alla tonårskampar jag gick igenom lärde mig att växa upp och jag fasas inte längre av någons åsikt. Men jag tror verkligen att det bara var en nyhet för mig att titta på gayporr. Jag tvivlar på att jag är gay eller bi.
Btw alla, mina två sista terminerna fick jag en 3.0 (läraren berövade mig 3.5 eftersom han gav mig fel info och inte kunde rätta till / skyllde mig) och en 4.0 över sommaren 🙂
Livet blir bättre. Jag har lärt mig mycket från nofap. Främst att bara genom hårt arbete och kamp kommer jag att uppnå någonting.
LINK - Dag 90. Inte ens nära botad
By LordShivv
;
