Kortfattat: Jag insåg att jag inte kunde stoppa PMO på egen hand > Jag fick hjälp från nofap.com, särskilt de veckovisa samtalen (bästa $40/månad jag någonsin betalat) > Jag frågade alla om alla problem med PMO-nykterhet jag hade > Jag försökte och hittade lösningar som fungerade för mig att behålla nykterheten.
*Voila* Så enkelt var det. Allt jag verkligen gjorde var vad Louise Hay sa att hon skulle göra, "Pröva olika lösningar tills en av dem löser problemet. Underhåll sedan. Detta är den sanna kärnan i frasen "om du först inte lyckas försök försök igen."
Mer detaljerad redogörelse för min historia:
Jag skriver detta för att jag vill lämna något bakom mig för nykomlingen <3. Människorna som är på dag 0 eller någon som kämpar med PMO-beroende. Mitt hjärta går ut till dig. Vänligen öppna ditt sinne tillräckligt för att lära dig vad du måste för att lägga PMO-beroende i sin kista för gott!
Fråga andra som verkar angenäma för dig och som har visdom att dela med dig av som kommer att hjälpa dig på din resa alla dina frågor om hur man upprätthåller PMO-nykterhet.
Jämför ditt liv med och utan PMO. Eller med vilka dina idealmål än är. Ta reda på ditt ideala mål och ditt liv och fortsätt gå mot det! Ge aldrig upp dig själv.
"Du, lika mycket som någon annan, förtjänar din egen kärlek och medkänsla." - Buddha
1/5/2023
Jag är fast besluten att ta mig till ett år, det är mitt mål. Jag ska dela med mig av några saker som hjälpte mig och beskriva upp- och nedgångar under de senaste 100+ dagarna.
Så 25 september. Jag hade gått igenom cykler på 2 veckor utan PMO och återfall i månader. Jag gick med i ansvarighetssamtalsgruppen och började bygga upp min rad därifrån. Jag känner att det konsekvent hjälper mig att inte upprätthålla någon PMO och jag skulle inte kunna göra det utan gruppstödet.
När min strimma byggde blev jag allt mer energisk och uttråkad. Jag flyttade in i en källarlägenhet (jag borde verkligen skaffa en 'glad lampa') och kände att jag inte gjorde något intressant. Jag minns en liknande känsla när jag fastnade hårt i en cykel av beroende av substanser, videospel och PMO; Bara en ung man som sitter i ett rum och väntar på att dö.
Naturligtvis var det inte så illa som den där missbrukstiden när jag tog bort vanorna. Jag kände att allt var okej och jag kunde leva så länge jag hade min partner med mig. Men vi bor inte ihop än så jag kände mig väldigt ensam och rastlös hemma på nätterna jag var utan henne.
Så småningom blev jag trött på att sitta ensam hemma och jag gick med på ett MMA-gym. Det var min passion från dagen då jag provade det första gången vid 16 års ålder. Jag höll aldrig fast vid det eftersom min familj alltid avrådde mig från att göra det på grund av risken för skador.
Jag är 34 nu och flyttade äntligen ut från min mammas hus vid 33. Jag känner inte lika mycket press att avstå från min passion för mitt yrke som rådgivare längre så jag tränar MMA varje vecka. Det är en bra tid. När jag är där känner jag mig mest nyfiken, upprymd och som om det är en dröm som går i uppfyllelse för mig att bara träna en gång till. Och ibland känner jag smärta och obehag på slumpmässiga ställen. Men jag vilar och slappnar av. Jag tar väl hand om mig själv i några dagar och går tillbaka till dojon med en bättre förståelse för hur jag kan förhindra att den sista skadan inträffar den här gången. Det går tufft ärligt talat. Men tränarna är snälla och villiga att hjälpa till. De lär mig olika sätt att träna med andra som kommer att förhindra skador för mig.
Det känns konstigt normalt. Jag har varit så exalterad varje dag att jag tog igen det här en dag till. Men när jag väl slog 100 kände jag att backen slutade kännas så brant att klättra. Det känns som att jag bara går fram på plan mark nu. Driften blev mindre intensiv och jag blev bättre på att kontrollera dem. Jag går mot ett friskare och lyckligare tänkesätt. Jag älskar att skriva här. Jag har alltid gjort det när jag kämpade med PMO, jag fortsatte bara att skriva en massa innehåll här i olika forum och min dagbok.
Tips:
1. Jag kände ofta ett behov av PMO men jag fortsatte bara att träna mindfulness och engagera mig i hälsosammare distraktioner tills de gick över. Observera att hälsosammare bara betyder att det är bättre för mig än PMO. Jag anser inte att timmar med tv är lika hälsosamt som att läsa pappersböcker, men det är 1000 gånger bättre än vad PMO är för mig. Så om TV höll min hand på fjärrkontrollen istället för på andra ställen var det A-OK av mig! Jag tillbringar det mesta av min fritid med att läsa, träna, umgås och studera för karriärutveckling allt eftersom. Jag skulle vilja göra mer andlig träning.
2. Jag gjorde beteendeersättningar för alla mina beroenden. Vilket bara är en lista över alla bra saker jag upplevde i mitt missbruk. Sedan en andra lista med hälsosammare alternativ som kan ersätta alla dessa goda känslor. IE: Ersätta PMO med att dejta riktiga människor, läsa för nöjes skull, anime, träning, socialt umgänge, mindfulness etc. Om du undrar om beteendeersättning är "en flykt" eller "inte riktigt löser problemet" så inbjuder jag dig att underhålla detta. Skulle du hellre titta i spegeln på morgonen och veta att du tillbringade den senaste veckan med att titta på tv och göra armhävningar för att undvika PMO. Eller skulle du hellre se att din reflektion inte har gjort något med din fritid än PMO? Svaret är lätt för mig. Jag bryr mig inte om vad någon kallar det eller teoretiserar grundorsaken till XYZ-beteende är. Allt jag bryr mig om är att jag inte gör det beroendeframkallande som har förstört mitt liv i över ett decennium. Tankarna, känslorna och anledningarna kan komma EFTER att beteendet har förändrats. Det är det snabbaste och mest effektiva sättet jag har hittat för att bygga upp min no PMO-serie. Och KBT-forskningsstudier kommer att stödja det påståendet.
3. Att luta sig in i det andliga är alltid till hjälp för mig. Det är så viktigt för mig att hitta någon form av andlig praktik som jag kan ansluta till dagligen för att förbättra min känsla av självkontroll och tillfredsställelse. Buddhismen är mitt första val. Jag gillar också kristendom, islam, nordisk mytologi och hinduism. Jag fick en kopia av Toran så att jag kan lära mig mer om judendomen nu också. Om du är andligt benägen, sök gärna skriften om din utvalda tro för att förstå den och fördjupa din praktik. Om du inte gillar andlighet, hitta något att göra som får dig att känna dig medveten. Vissa människor säger att tennis är som deras meditation och det är mindfulness. Man behöver inte sitta och meditera för att träna mindfulness. Det är bara att göra något på ett sätt som hjälper till att rensa ditt sinne: https://www.psychologytoday.com/us/…need-to-be-meditating-to-practice-mindfulness
Framför allt annat, gör det som fungerar för dig för att behålla din streak och leva ditt bästa liv!
Åh ja.
Jag experimenterade med PMO. Jag observerade mig själv objektivt. Jag upptäckte det i 1000-tals försök att moderera PMO eller kontrollera det på något annat sätt än abstinens. Resulterade i episka misslyckanden för mig 100% av gångerna. Med bevis som var avgörande kunde jag inte låta bli att känna att nofap var lösningen för mig. När jag gjorde min första 3 månader långa nofap-serie insåg jag att jag hade en stark motståndskraft i mig själv som jag inte känt tidigare. Jag visste, bortom en skugga av tvivel, att om jag kunde behålla min streak skulle jag aldrig ge upp eftersom det inte längre fanns något tillräckligt beroendeframkallande i mitt liv för att tillåta mig att bara "bli hög på det" tills jag dog. Vilket är hur jag levde när jag gjorde substanser/spelande/pmo. Jag kände att jag bara skulle vakna upp varje dag och fortsätta försöka leva ett bra liv dag för dag tills jag dog. Och det är vad jag har gjort. Det har gått jättebra. Jag studerade psykologi i cirka 150 timmar de senaste sex månaderna för att förbereda mig för min tentamen och kollade i många livrutor. Får jag klara provet.
Den här artikeln hjälpte mig:
https://tinybuddha.com/blog/live-your-life-out-loud-30-ways-to-get-started/
Tanken hon lägger fram: bygg inifrån och ut
Verkligen träffade mig när jag sätter igång det dag för dag. Jag kände att insidan av mig behövde stärkas först, sedan byggdes varje lager utåt samtidigt som jag bibehöll min grundstyrka.
Rent praktiskt vad jag gjorde:
1. Innerst finns anden och sinne: meditation, bön, recitera skrifterna och positiva bekräftelser dagligen varje morgon.
2. Nästa är kroppen: promenader, yoga, calisthenics, rodd, viktad calisthenics
3. Karriär: hittade ett sätt att arbeta 30 timmar i veckan samtidigt som jag sparar pengar och lever själv genom att bo billigt. Omfamna sparsamhet. Fick examen osv.
4. Socialt liv: Jag håller kontakten med min närmaste familj, skapade ett par vängrupper via meetup.com, började dejta via Hinge-appen och hittade en partner som jag är nöjd med.
5. Skydd: Nu håller jag på och fördjupar mig i steg 1-4 samtidigt som jag lägger till MMA-träning. Att bibehålla steg 2 har inneburit en liten minskning i steg 2 för att lägga till MMA, men jag är fast besluten att behålla gymnastik, yoga och konditionsträning samtidigt som jag gör MMA så jag gjorde ett mycket genomförbart träningsschema.
6. Vinst: Jag försöker bara mitt bästa för att upprätthålla+göra vinster inom dessa områden i mitt liv; egenvård, andlig, social och karriär. Jag hoppas kunna fördjupa mig i dem och göra framsteg över tiden. Använder vänlighet, tålamod och uthållighet.
7. Står på toppen av berget: Jag är här. Det här är berget jag ville bestiga. Jag antar att berget fortsätter för evigt. Och det här är egentligen bara en platå att vila på när jag förbereder mig för nästa etapp av uppstigningen. Men alla stora livboxar är markerade. Jag måste bara få dem att kontrolleras en dag i taget. Jag ska hålla fast vid mina livsvinster så gott jag kan.
----------------------------
Stora boxar: flickvän, vänner, familj, dojo, fitness, avhållsamhet från substanser/spel/PMO, buddhism, anime, matlagning, karriär och pengar. Alla dessa har jag odlat genom hårt arbete för att komma till den punkt där jag är nöjd med dem och sugen på framsteg och lång livslängd.
Jag ser många människor klättra upp riktigt högt, högre än jag någonsin har varit. Då vet de inte vad de ska göra. Så de går ner igen. Några av dem tillbaka ner i det djupa diket som de grävde ner sig i långt innan de försökte räta ut sina liv. Och där låg de. Att säga: "Jag var inte glad på toppen, jag är inte glad i det här diket heller. Så jag sitter bara här och väntar på att det där mantelskelettet ska ta mig till ett nytt hem.”
Jag önskar att alla som är i ett hål. Hitta beslutet att ta sig ur det. Hittar viljan djupt inom sig själva att aldrig ge upp. För att kämpa med allt måste de leva ett bra och långt liv. Må det vara så.
"Var stjärnan i ditt eget liv. Välj ett berg och bestiga det. När du kommer till toppen väljer du en ny och klättrar på den. Om du inte hittar ett berg, bygg ett och bestiga det. Annars börjar du stagnera.” -Sylvester Stallone
-
PS
Jag är ledsen att jag inte kan sitta här på dag 500+ och vara en oldtimer. Fortsätter om hur jag skriver i min nofap-dagbok varje dag och deltar i ett gruppsamtal varje vecka varje helg OAVSETT VAD!
Att det här journalinlägget och mötena är det enda mellan mig och återfall. För det är bara inte sant. Det är inte så jag är. Jag har träffat den där killen. Och han är cool, jag är stolt över honom. han behöver finnas till för att vara herde hos nykomlingarna till nykterhetskyrkans helgade salar.
Vart jag än går tittar jag alltid rakt upp på toppen av berget och fortsätter att klättra. Oavsett om det är att göra en squatbänk marklyft totalt 1000 pounds, skaffa ett svart bälte eller vara yogalärare. Jag skjuter alltid efter stjärnorna.
Nu är jag trettiofyra och jag behöver inte allt. Jag behöver inte vara den högst rankade vem som helst eller vad som helst på vilken plats som helst. jag behöver bara tillräckligt.
Det där ordet.
Och jag undrar om jag har det just nu. Jag känner att jag är tillräckligt och jag har tillräckligt för att det finns mycket för alla inklusive mig.
Jag behöver inte så mycket för att vara glad eller nöjd. Att känna sig nöjd.
Jag har fallit ur min glöd för mer.
Jag är nöjd med det som är.
Jag blir egentligen bara sugen på mer när någon pratar med mig om mer. Jag blir helt upprörd och går på ett rasande. Ibland varar det timmar, dagar, månader eller till och med år.
Så småningom blir jag lugn och jag är nöjd med det som är. Med tiden kommer jag till den punkt där. Jag motsätter mig de människorna. När de säger till mig att du kan få mer bör du göra det eller det och gå efter mer. Alltid mer, aldrig tillräckligt som det är.
Kanske dags att vila.
Att bara sparka och knuffa och rulla.
Tills det är dags att se Buddha i himlen.
Efter att jag har levt länge (lättsam 
livslängd.
Källa: 100+ dagar Ingen PMO
Av: ZenYogi
;
