Icke-substans beroendeframkallande beteenden i samband med DSM-5 (2014)

Nyckelord - Spelande; Internetanvändning; Videospel; Äter mat; Sex; Gå och Handla

Begreppet missbruk har betydelse för patienter, kliniker, forskare, beslutsfattare och många andra grupper av människor. Således har begreppet missbruk används (och vem det kan gälla) diskuterats. Begreppet ”beroende” har sitt ursprung i romartiden och var ursprungligen inte kopplat till drogbruk (Maddux & Desmond, 2000). Med tiden blev emellertid begreppet missbruk alltmer kopplat till substansanvändning så att DSM-III-R-tiden (American Psychiatric Association, 1987), utskottet som arbetade med ämnesrelaterade störningar trodde att missbruk definierades av tvångsmässigt läkemedelsbruk (O'Brien, Volkow och Li, 2006). Ändå utelämnades termen till stor del från DSM-III-R (American Psychiatric Association, 1994), delvis med tanke på termens laddade karaktär (uppfattas som pejorativ eller stigmatiserande) och tillhörande komplexitet (O'Brien et al., 2006). I DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013), ersätter kategorin "Substansrelaterade och beroendeframkallande störningar" kategorin "Substansrelaterade störningar" som finns i DSM-IV-TR (American Psychiatric Association, 2000). Denna skillnad representerar en viktig förändring på flera sätt, som beskrivs nedan.

DSM-5-processen involverade flera forskningsarbetsgrupper som sammanträdde före kommitténs drift. Två forskningsarbetsgrupper, en med fokus på ämnesrelaterade / beroendeframkallande störningar och den andra på tvångssyndrom-störningar, övervägde hur patologiskt spel skulle kunna beaktas ur ett klassificeringsperspektiv, med manuskript som härrör från varje arbetsgrupp (Petry, 2006, Potenza et al., 2009 och Potenza, 2006). En viktig aspekt av DSM-processen involverade användning av existerande data för att rikta beslut om hur man bäst ska definiera och klassificera villkor. Sedan publiceringen av DSM-IV (American Psychiatric Association, 1994), hade en betydande mängd forskning gjorts kring patologiskt spel, ämnesanvändningsstörningar och andra potentiellt eller teoretiskt relaterade tillstånd. På grundval av forskning som demonstrerade kliniska, fenomenologiska, genetiska, neurobiologiska och andra likheter mellan spel- och substansanvändningsstörningar fattades ett beslut att gruppera patologisk spel (nu spelstörning) med substansrelaterade störningar i DSM-5.

Även om spelstörning för närvarande är det enda tillståndet i underavsnittet ”Icke-substansrelaterade störningar” i kategorin ”Ämnesrelaterade och beroendeframkallande störningar”, beaktades andra tillstånd. Särskilt har olycksfall i spelet inkluderats i DSM-5 som ett tillstånd som kräver ytterligare studier (Petry & O'Brien, 2013). Införandet av specifika diagnostiska kriterier för denna störning bör bidra till att främja kliniska och forskningsinsatser för dess prevalens och effekt, och därför inkluderar dess inkludering i DSM-5 ett betydande framsteg. Internet-spel kan emellertid bara representera en aspekt av problematisk användning av Internet och den potentiella påverkan av andra internetrelaterade beteenden (t.ex. socialt nätverk, shopping, pornografi, spelande) garanterar övervägande (Yau, Crowley, Mayes och Potenza, 2012). Dessutom garanterar problematisk användning av icke-internetbaserad teknikform (t.ex. videospel, icke-internetvisande, TV-visning) betraktande som potentiellt beroendeframkallande (Sussman och Moran, 2013 och Yau et al., 2012). I överensstämmelse med idén att problem med videospel inte bara kan existera inom problem med internetanvändning har studier funnit skillnader relaterade till riskfylld / problematisk internetanvändning kontra riskfylld / problematisk videospel i prover av ungdomar (Desai et al., 2010 och Liu et al., 2011) och vuxna (Yau, Potenza och White, 2013). Föreningarna mellan negativa mått på hälsa och funktionssätt och dessa problematiska användningar av teknik i dessa studier, liksom andelarna av individer som erkänner riskfyllda eller problematiska nivåer av dessa beteenden, belyser vikten av ytterligare forskning om dessa beteenden och behovet av ökad medvetenhet om och behandlingar och förebyggande strategier för dessa beteenden.

Även om det inte ingick i DSM-5, övervägdes flera andra missbruk av icke-substans eller beteende. Specifikt diskuterades ämnena för missbruk som rör sex, motion och shopping men ingick inte eftersom det drogs slutsatsen att (s. 481 (American Psychiatric Association, 2013)), "För närvarande finns det inte tillräckligt med peer-granskade bevis för att fastställa de diagnostiska kriterierna och kursbeskrivningarna som krävs för att identifiera dessa beteenden som psykiska hälsoproblem." Eftersom många individer söker hjälp för dessa tillstånd är det dock viktigt att samla information på dessa beteenden och deras kliniska korrelationer för att fortsätta förbättra folkhälsoinitiativ.

Under detta årtusende har man redan gjort betydande framsteg inom området för missbruk utan ämnen, även om mycket mer framsteg behövs. Vid årtusendet började Constance Holden ifrågasätta om beteendemissbruk fanns, och i slutet av det första decenniet, meddelade hon om förslaget att gruppera spel med ämnesanvändningsproblem i DSM-5 (Holden, 2001 och Holden, 2010). Debatt om hur man bäst kan definiera vilka störningar som utgör missbruk kvarstår. Exempelvis existerar en betydande debatt om i vilken utsträckning mat kan vara beroendeframkallande och om matberoende kan vara en viktig enhet (Avena et al., 2012, Ziauddeen et al., 2012a och Ziauddeen et al., 2012b). Oavsett resultatet av debatten verkar det vara för tidigt att avskedja en enhet för matberoende, särskilt med tanke på potentiella konsekvenser för förebyggande, behandling och politik (Gearhardt, Grilo, DiLeone, Brownell och Potenza, 2011). Med tanke på den nuvarande fetmaepidemin kan en förbättrad förståelse för hur en livsmedelsmodell kan relatera till fetma eller andra ätrelaterade tillstånd leda till förbättrade förebyggande, behandling och politiska initiativ (Potenza, i press). Eftersom neurobiologiska likheter representerade ett viktigt övervägande i beslutet att klassificera spel- och substansanvändningssjukdomar i DSM-5, är det viktigt att notera att liknande neurobiologiska särdrag har rapporterats mellan spel, substansanvändning och ätstörningar. Till exempel har relativt minskad ventral striatal aktivering under den förväntade fasen av belöningsbearbetning observerats i patologiskt spel, alkoholberoende, tobaksrökning och binge-ätstörning (Balodis et al., 2012, Balodis et al., 2013, Beck et al., 2009, Choi et al., 2012, Peters et al., 2011 och Wrase et al., 2007), varav den sista visar särskilt starka likheter med och höga mängder matberoende (Gearhardt, White och Potenza, 2011). Möjligheten att minskad ventral striatal aktivitet under förväntade faser av belöningsbearbetning kan utgöra en viktig biomarkör för beroendeframkallande processer motiverar ytterligare undersökning.

Liksom med begreppet matberoende, finns det en betydande debatt om huruvida andra beteenden (t.ex. överdrivet / tvångsmässigt sex) (Kor, Fogel, Reid och Potenza, 2013); se även http://healthland.time.com/2013/07/23/my-name-is-john-and-i-am-a-sex-addict-or-maybe-not/?iid=hl-main-lead) kan representera missbruk. Intressant är att många av dessa beteenden (överdrivet / tvångsspel, sex, ätande och shopping) har associerats med Parkinsons sjukdom och dess behandling (Weintraub et al., 2010), vilket ytterligare föreslår en gemensam biologisk väg över dessa förhållanden. Även om omklassificeringen av spelstörning i DSM-5 representerar en viktig utveckling, förväntas det därför att ytterligare förändringar kan inträffa i framtiden när mer kunskap uppnås. Att samla in information för att ge empiriskt stöd för sådana förändringar är avgörande i denna process, och den resulterande förståelsen bör ge en grund för att skapa en förbättrad folkhälsa genom bättre strategier, förebyggande och behandlingsmetoder.

Finansiering och offentliggörande

Denna forskning finansierades delvis av NIH-bidrag från NIDA (P20 DA027844), NIAAA (RL1 AA017539), Connecticut State Department of Mental Health and Addiction Services, Connecticut Mental Health Center, en obegränsad gåva från Mohegan Sun och ett Center of Excellence in Gambling Research från National Center for Responsible Gaming. Finansieringsorganen lämnade inget eller kommenterade innehållet i manuskriptet, och manuskriptets innehåll återspeglar författarens bidrag och tankar och inte nödvändigtvis finansieringsorganens åsikter. Dr. Potenza har konsulterat för läkemedel i Lundbeck och Ironwood; har haft ekonomiska intressen i Somaxon-läkemedel; fick forskningsstöd från Mohegan Sun Casino, Psyadon Pharmaceuticals, National Center for Responsible Gambling, National Institute of Health (NIH), Veterans Administration; har deltagit i undersökningar, utsändningar eller telefonkonsultationer relaterade till narkotikamissbruk, störningar i impulskontroll eller andra hälsoämnen; har konsulterat för spel, juridiska och statliga enheter i frågor relaterade till missbruk eller impulskontrollstörningar; har tillhandahållit klinisk vård i Connecticut Department of Mental Health and Addiction Services Problem Gambling Services Program; har genomfört bidragsgranskningar för NIH och andra myndigheter; har gästredigerat tidskriftsavsnitt; har hållit akademiska föreläsningar i stora rundor, vidareutbildningsevenemang och andra kliniska eller vetenskapliga platser; och har genererat böcker eller bokkapitel för utgivare av psykiska hälsotekster.

Referensprojekt

Petry och O'Brien, 2013

NM Petry, CP O'Brien

Internet-spelstörning och DSM-5

Addiction, 108 (2013), s. 1186-1187

|

 | 

Ziauddeen et al., 2012b

H. Ziauddeen, IS Farooqi, PC Fletcher

Fetma och hjärnan: Hur övertygande är missbrukmodellen?

Nature Reviews Neuroscience, 13 (2012), pp. 279 – 286

 | 

Ziauddeen et al., 2012a

H. Ziauddeen, IS Farooqi, PC Fletcher

Matberoende: Finns det ett barn i badvattnet?

Nature Reviews Neuroscience, 13 (2012), p. 514

|

 | 

Yau et al., 2013

YHC Yau, MN Potenza, MA White

Problematisk Internetanvändning, mental hälsa och impulskontroll i en onlineundersökning av vuxna

Journal of Behavioral Addictions, 2 (2) (2013), sid. 72-81

|

 | 

Yau et al., 2012

YHC Yau, MJ Crowley, LC Mayes, MN Potenza

Är internetanvändning och videospel spel beroendeframkallande beteende? Biologiska, kliniska och folkhälsoeffekter för ungdomar och vuxna

Minerva Psichiatrica, 53 (2012), sid. 153 – 170

 | 

Wrase et al., 2007

J. Wrase, F. Schlagenhauf, T. Kienast, T. Wustenberg, F. Bermpohl, T. Kahnt, et al.

Dysfunktion av belöningsbearbetning korrelerar med alkoholtrang hos avgiftade alkoholister

Neuroimage, 35 (2) (2007), sid. 787-794

|

|

 | 

Weintraub et al., 2010

D. Weintraub, J. Koester, MN Potenza, AD Siderowf, MA Stacy, V. Voon, et al.

Impulskontrollstörningar vid Parkinsons sjukdom: En tvärsnittsstudie av 3,090 XNUMX patienter

Archives of Neurology, 67 (2010), s. 589 – 595

 | 

Sussman och Moran, 2013

S. Sussman, MB Moran

Doldt beroende: TV

Journal of Behavioral Addictions, 2 (3) (2013), sid. 125-132

|

 | 

Potenza et al., 2009

MN Potenza, LM Koran, S. Pallanti

Förhållandet mellan impulskontrollstörningar och tvångssyndrom: En aktuell förståelse och framtida forskningsinstruktioner

Psychiatry Research, 170 (2009), s. 22 – 31

|

|

 | 

Potenza, i press

MN Potenza

Fetma, mat och missbruk: Emerging neuroscience och kliniska och folkhälsa konsekvenser

Neuropsykofarmakologi (2013) (i press)

Potenza, 2006

MN Potenza

Bör beroendeframkallande sjukdomar inkludera icke-substansrelaterade tillstånd?

Addiction, 101 (s1) (2006), pp. 142 – 151

|

 |