Kommentera: Är pornografi användning associerad med sexuella svårigheter och dysfunktioner bland yngre heterosexuella män? av Gert Martin Hald, PhD

Länk till PDF av kommentaren

av Gert Martin Hald

Artikel publicerad online: 14 MAY 2015

J Sex Med 2015; 12: 1140-1141

Förvånansvärt, med tanke på dess potentiella kliniska relevans, har mycket få studier försökt undersöka förhållandena mellan pornografiförbrukning och vanliga sexuella dysfunktioner och problem (i det följande kallat "sexuella svårigheter"). När det har gjorts har de mönster som används huvudsakligen varit casestudier eller fokusgruppsdesign och metoden för datainsamling kvalitativ. Alternativt har personliga eller kliniska erfarenheter använts. Även om viktiga sådana studier och erfarenheter ensamma inte får bäras på effekter av konsumtionen av pornografi. Studien av Landripet och Stulhofer erbjuder följaktligen en lång och värdefull tvärkulturell början till den kvantitativa utforskningen av föreningar mellan pornografiförbrukning och sexuella svårigheter.

Mer allmänt återspeglar delar av studien av Landripet och Stulhofer kritiska problem i forskning om pornografi. För det första utgör provet sannolikt ett icke-sannolikhetsprov. Detta är karakteristiskt för mycket av den tillgängliga forskningen om pornografi idag [1]. Detta problem kan något kompenseras genom att inkludera korta, giltiga och tillförlitliga åtgärder för pornografisk konsumtion i framtida stora befolkningsbaserade nationella studier om sexualitet och sexuellt beteende. Med tanke på förekomsten av pornografiförbrukning och hur ofta pornografi konsumeras, särskilt bland män, verkar detta både mycket relevant och högtid.

För det andra finner studien endast en signifikant samband mellan pornografisk konsumtion och de studerade resultaten (dvs erektil dysfunktion) och betonar att storleken (storleksordningen) av detta förhållande är liten. Men i pornografiforskning kan tolkningen av "storlek" bero lika mycket på arten av det utfall som studerats som storleken på det konstaterade förhållandet. Om resultatet sålunda ska anses vara "tillräckligt skadligt" (t.ex. sexuellt aggressivt beteende) kan även små effektstorlekar ha betydande social och praktisk betydelse [2].

För det tredje handlar inte studien om möjliga moderatorer eller medlare av de studerade relationerna eller kan bestämma orsakssamband. I ökad utsträckning i pornografiforskning uppmärksammas faktorer som kan påverka omfattningen eller riktningen hos de studerade relationerna (dvs. moderatorer) samt de vägar genom vilka sådant inflytande kan uppstå (dvs. medlare) [1,3]. Framtida studier av pornografiförbrukning och sexuella svårigheter kan också dra nytta av att sådana fokuser ingår.

För det fjärde föreslår författarna i sitt avslutande uttalande att ett antal faktorer är mer sannolikt relaterade till sexuella svårigheter än pornografikonsumtion. För att bättre bedöma detta, såväl som det relativa bidraget från var och en av dessa variabler, kan användning av omfattande modeller som kan omfatta både direkta och indirekta förhållanden mellan variabler som är kända eller hypoteser för att påverka resultatet rekommenderas [3].

Sammantaget ger studien av Landripet och Stulhofer första och intressanta tvärkulturella och kvantitativa insikter om möjliga samband mellan pornografiförbrukning och sexuella svårigheter. Förhoppningsvis kan jämförbara framtida studier använda detta som en steg för att vidareutveckla forskningen om relationer mellan pornografiförbrukning och sexuella svårigheter bland både män och kvinnor.

Gert Martin Hald, Institutionen för folkhälsa, Köpenhamns universitet, Köpenhamn, Danmark

Referensprojekt

 1 Hald GM, Seaman C, Linz D. Sexualitet och pornografi. I: Tolman D, Diamond L, Bauermeister J, George W, Pfaus J, Ward M, red. APA-handbok om sexualitet och psykologi: Vol. 2. Kontextuella tillvägagångssätt. Washington, DC: American Psychological Association; 2014: 3–35.

 2 Malamuth NM, Addison T, Koss M. Pornografi och sexuell aggression: Finns det tillförlitliga effekter och kan vi förstå

 dem? Annu Rev Sex Res 2000;11:26-91.

 3 Rosenthal R. Medievåld, antisocialt beteende och de sociala konsekvenserna av små effekter. J Soc Issues 1986; 42: 141–54.