Mot en djurmodell av livsmedelsmissbruk (2012)

Fettsfakta. 2012 apr 19;5(2):180-195. [Epub före tryckning]

de Jong JW, Vanderschuren LJ, Adan RA.

Källa

Rudolf Magnus Institutet för neurovetenskap, Institutionen för neurovetenskap och farmakologi, University Medical Center Utrecht, Utrecht, Nederländerna.

Abstrakt

Den dramatiskt ökande förekomsten av fetma, förknippad med potentiellt livshotande hälsoproblem, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ II-diabetes, utgör ett enormt folkhälsoproblem. Det har föreslagits att fetmaepidemin kan förklaras med begreppet "matberoende". I denna recension fokuserar vi på möjliga likheter mellan hetsätningsstörning (BED), som är mycket utbredd i den överviktiga befolkningen, och drogberoende. Faktum är att både beteendemässiga och neurala likheter mellan beroende och BED har visats. Beteendemässiga likheter återspeglas i överlappningen i DSM-IV-kriterierna för drogberoende med de (föreslagna) kriterierna för BED och av matberoendeliknande beteende hos djur efter långvarig intermittent tillgång till välsmakande mat. Neurala likheter inkluderar överlappningen i hjärnregioner som är involverade i mat- och drogbegär. Minskad tillgänglighet av dopamin D2-receptorer i striatum har hittats i djurmodeller av hetsätning, efter självadministrering av kokain hos djur såväl som vid drogberoende och fetma hos människor.

För att ytterligare utforska den neurobiologiska grunden för matberoende är det viktigt att ha en djurmodell för att testa den beroendeframkallande potentialen hos välsmakande mat. En nyligen utvecklad djurmodell för drogberoende involverar tre beteendeegenskaper som är baserade på DSM-IV-kriterierna:

i) extremt hög motivation att skaffa drogen,

ii) svårigheter att begränsa narkotikasökning även under perioder av explicit otillgänglighet,

iii) fortsatt narkotikasökande trots negativa konsekvenser.

Det har faktiskt visat sig att en undergrupp av råttor, efter långvarig självadministrering av kokain, får positiva poäng på dessa tre kriterier. Om mat har beroendeframkallande egenskaper, bör matberoende råttor också uppfylla dessa kriterier när de söker efter och konsumerar mat. I den här recensionen diskuterar vi bevis från litteraturen angående matberoendeliknande beteende. Vi föreslår också framtida experiment som ytterligare kan bidra till vår förståelse av beteendemässiga och neurala likheter och skillnader mellan fetma och drogberoende.

Copyright © 2012 S. Karger GmbH, Freiburg.