Chaos och förvirring i DSM-5 diagnos av Internet Gaming Disorder: Problem, bekymmer och rekommendationer för tydlighet i fältet (2016)

J Behav Addict. 2016 Sep 7: 1-7. [Epub före tryckningen]

Kuss DJ1, Griffiths MD1, Pontes HM1.

Abstrakt

Bakgrund Paraplytermen "Internetberoende" har kritiserats för sin brist på specificitet med tanke på heterogeniteten hos potentiellt problematiska beteenden som kan vara engagerade i online såväl som olika underliggande etiologiska mekanismer. Detta har lett till namngivning av specifika onlineberoende, den mest anmärkningsvärda är Internet Gaming Disorder (IGD).

Metoder som använder samtida litteratur om IGD och kognata ämnen, frågor och problem som rör begreppet IGD undersöks.

Resultat Internetmissbruk och IGD är inte desamma, och det är begreppsmässigt meningsfullt att skilja mellan de två. På samma sätt förblir diagnosen IGD enligt förslaget i bilagan till den senaste (femte) upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) vag om huruvida spel behöver vara engagerade i online eller inte, och anger att IGD vanligtvis involverar specifika internetspel, men kan också inkludera offline-spel, vilket ökar bristen på tydlighet. Ett antal författare har uttryckt oro över livskraften att inkludera ordet "Internet" i IGD, och istället föreslagit att använda termen "videospelstörning" eller helt enkelt "spelstörning", vilket tyder på att beroende av videospel också kan förekomma offline.

Slutsats DSM-5 har orsakat mer förvirring än tydlighet beträffande störningen, vilket återspeglas av forskare på området som strider mot en förmodligen uppnådd konsensus för IGD-diagnos.

NYCKELORD:

DSM-5 diagnos; Internet-spelstörning; Internet missbruk; Internet-beroende störning; spelberoende; videospel beroende

PMID: 27599673

DOI: 10.1556/2006.5.2016.062