Peper, Erik och Richard Harvey.
NeuroRegulation 5, nr. 1 (2018): 3.
Abstrakt
Digitalt beroende definieras av American Society for Addiction Medicine (ASAM) såväl som American Psychiatric Association (APA) som "... en primär, kronisk sjukdom av hjärnans belöning, motivation, minne och relaterade kretsar. Dysfunktion i dessa kretsar leder till karakteristiska biologiska, psykologiska, sociala och andliga manifestationer. Detta återspeglas i en individ som patologiskt strävar efter belöning och/eller lindring genom droganvändning och andra beteenden...” med exempel som internetspel eller liknande beteenden. Symtom på digitalt beroende som ökad ensamhet (även kallad "telefonlighet"), ångest och depression observerades i ett urval av universitetsstudenter som fyllde i en undersökning om smartphoneanvändning under och utanför lektionen. Andra observationer inkluderade observationer av "iNeck" (dålig) hållning samt hur multitasking/semitasking var utbredd i urvalet. Implikationer av fortsatt digital tillägg diskuteras.
Nyckelord digitalt beroende, smartphones, depression, ensamhet, multitasking
Full text: PDF
Referensprojekt
Albuquerque, VHCD, Pinheiro, PR, Papa, JP, Tavares, JMRS, Menezes, RPD och Oliveira, CAS (2016). Nya framsteg inom hjärnsignalanalys: metoder och tillämpningar. Computational Intelligence and Neuroscience, 2016, artikel-ID 2742943. http://dx.doi.org/10.1155/2016/2742943
Ansari, A. & Klinenberg, E. (2015). Modern romantik. New York, NY: Penguin Press.
Cacioppo, JT, Cacioppo, S., Capitanio, JP, & Cole, SW (2015). Den sociala isoleringens neuroendokrinologi. Annual Review of Psychology, 66, 733–767. http://dx.doi.org/10.1146/annurev-psych-010814-015240
Christakis, DA, Zimmerman, FJ, DiGiuseppe, DL, & McCarty, CA (2004). Tidig tv-exponering och efterföljande uppmärksamhetsproblem hos barn. Pediatrik. 113(4), 708–713. http://dx.doi.org/10.1542/peds.113.4.708
Chun, J.-W., Choi, J., Kim, J.-Y., Cho, H., Ahn, K.-J., Nam, J.-H., … Kim, D.-J. (2017). Förändrad hjärnaktivitet och effekten av personlighetsdrag vid överdriven smartphoneanvändning under ansiktsbehandling av känslor. Scientific Reports, 7(1), 12156. http://dx.doi.org/10.1038/s41598-017-08824-y
Diamond, MC, Lindner, B., Johnson, R., Bennett, EL, & Rosenzweig, MR (1975). Skillnad i occipital kortikala synapser från miljöberikade, fattiga och standardkoloniråttor. Journal of Neuroscience Research, 1(2), 109–119. http://dx.doi.org/10.1002/jnr.490010203
Enez Darcin, A., Kose, S., Noyan, CO, Nurmedov, S., Yılmaz, O., & Dilbaz, N. (2016). Smartphoneberoende och dess förhållande till social ångest och ensamhet. Behavior & Information Technology, 35(7), 520–525. http://dx.doi.org/10.1080/0144929X.2016.1158319
Gola, M., Wordecha, M., Sescousse, G., Lew-Starowicz, M., Kossowski, B., Wypych, M., … Marchewka, A. (2017). Kan pornografi vara beroendeframkallande? En fMRI-studie av män som söker behandling för problematisk pornografianvändning. Neuropsychopharmacology, 42(10), 2021–2031. http://dx.doi.org/10.1038/npp.2017.78
Grinols, AB & Rajesh, R. (2014). Multitasking med smartphones i högskoleklassrummet. Business and Professional Communication Quarterly, 77(1), 89–95. http://dx.doi.org/10.1177/2329490613515300
Gross, DA (2014). Det här är din hjärna på tystnad. Nautilus, 016. Hämtad från http://nautil.us/issue/16/nothingness/this-is-your-brain-on-silence.
SHolt-Lunstad, J., Smith, TB, Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Ensamhet och social isolering som riskfaktorer för dödlighet: En metaanalytisk översikt. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227–237. http://dx.doi.org/10.1177/1745691614568352
Hu, Y., Long, X., Lyu, H., Zhou, Y., & Chen, J. (2017). Förändringar i vit materiaintegritet hos unga vuxna med smartphoneberoende. Frontiers in Human Neuroscience, 11, 532. http://dx.doi.org/10.3389/fnhum.2017.00532
Jarmon, AL (2008). Multitasking: nyttigt eller skadligt? Studentjurist, 36(8), 31–35. Hämtad från https://ttu-ir.tdl.org/ttu-ir/bitstream/handle/10601/925/Jarmon_Multitasking%20Helpful%20or%20Harmful.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Jeong, S., Kim, H., Yum, J., & Hwang, Y. (2016). Vilken typ av innehåll är smartphoneanvändare beroende av? SNS vs spel. Computers in Human Behaviour, 54, 10–17. http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2015.07.035
Joëls, M.., Karst, H., Alfarez, D., Heine, VM, Qin, Y., van Riel, E., … Krugers, HJ (2004). Effekter av kronisk stress på struktur och cellfunktion i råttas hippocampus och hypotalamus. Stress, 7(4), 221–231. http://dx.doi.org/10.1080/10253890500070005
Kouider, S., Long, B., Le Stanc, L., Charron, S., Fievet, A.-C., Barbosa, LS, & Gelskov, SV (2015). Neural dynamik för förutsägelse och överraskning hos spädbarn. Nature Communications, 6, 8537. http://dx.doi.org/10.1038/ncomms9537
Kühn, S., & Gallinat, J. (2014). Hjärnstruktur och funktionell anslutning associerad med pornografikonsumtion: Hjärnan på porr. JAMA Psychiatry, 71(7), 827–834. http://dx.doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.93
Lee, J., Kwon, J., & Kim, H. (2016, september). Minska distraktion av smartwatchanvändare med djupinlärning. I Proceedings of the 18th International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services Adjunct (sid. 948–953). New York, NY: ACM. http://dx.doi.org/10.1145/2957265.2962662
Lim, S., & Shim, H. (2016). Vem multitaskar på smartphones? Smartphone multitaskers motivation och personlighetsdrag. Cyberpsykologi, beteende och sociala nätverk, 19(3), 223–227. http://dx.doi.org/10.1089/cyber.2015.0225
Love, T., Laier, C., Brand, M., Hatch, L., & Hajela, R. (2015). Neurovetenskap av internetpornografiberoende: En recension och uppdatering. Behavioral Sciences, 5(3), 388–433. http://dx.doi.org/10.3390/bs5030388
Mikulic, M. (2016). Effekterna av push vs. pull-meddelanden på övergripande smartphoneanvändning, användningsfrekvens och stressnivåer (avhandling). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297091
Park, HS, & Kim, SE (2015). Internetberoende och PET. I C. Montag & M. Reuter (red.), Internet Addiction. Studier i neurovetenskap, psykologi och beteendeekonomi (s. 65–76). Schweiz: Springer International Publishing. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-07242-5_4
Peper, E. (2015). Evolutionära/ekologiska fällor skapar sjukdom: Var medveten om kommersialiserade stimuli. Psychophysiology Today, The Mind Body Magazine. 10(1), 9–11. http://files.ctctcdn.com/c20d9a09001/eabdf1d4-f4a1-4eea-9879-44ff24e6224c.pdf
Pittman, M. (2017). Telefonlighet: Utforska relationerna mellan mobila sociala medier, personlighet och ensamhet (doktorsavhandling, University of Oregon). Hämtad från https://scholarsbank.uoregon.edu/xmlui/bitstream/handle/1794/22699/Pittman_oregon_0171A_11899.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Roelofs, K. (2017). Frys för verkan: Neurobiologiska mekanismer vid frysning av djur och människor. Philosophical Transactions of the Royal Society B, 372(1718), 20160206. http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2016.0206
Rosenzweig, MR (1966). Miljökomplexitet, cerebral förändring och beteende. American Psychologist, 21(4), 321–332. http://dx.doi.org/10.1037/h0023555
Schulson, M. (2015, 24 november). Re: Användarbeteende: Webbplatser och appar är designade för tvång, till och med beroende. Ska nätet regleras som droger eller kasinon? Hämtad från https://aeon.co/essays/if-the-internet-is-addictive-why-don-t-we-regulate-it
Swingle, MK (2016). i-Minds: Hur mobiltelefoner, datorer, spel och sociala medier förändrar våra hjärnor, vårt beteende och utvecklingen av vår art. Gabriola Island, BC Kanada: New Society Publishers.
Vaghefi, I., & Lapointe, L. (2014, januari). När för mycket användning är för mycket: Utforska processen med IT-beroende. In System Sciences (HICSS), 2014 47th Hawaii International Conference on System Sciences (s. 4494–4503). Wiakoloa, HI: IEEE. http://dx.doi.org /10.1109/HICSS.2014.553
Weinstein, A., & Lejoyeux, M. (2015). Ny utveckling av de neurobiologiska och farmakogenetiska mekanismerna bakom internet- och videospelsberoende. The American Journal on Addictions, 24(2), 117–125. http://dx.doi.org/10.1111/ajad.12110
;
