Könsmässiga skillnader i och relationerna mellan social ångest och problematisk användning av Internet: Canonical Analysis (2018)

J Med Internet Res. 2018 Jan 24; 20 (1): e33. doi: 10.2196 / jmir.8947.

Baloğlu M1, Özteke Kozan Hİ2, Kesici Ş2.

Abstrakt

BAKGRUND:

Den kognitiva beteendemodellen för problematisk internetanvändning (PIU) föreslår att psykiskt välbefinnande är förknippat med specifika tankar och beteenden på Internet. Därför finns det en växande oro för att PIU är förknippat med psykiska funktionsnedsättningar.

MÅL:

Med tanke på förslaget om genusschemateori och social rollteori är män och kvinnor benägna att uppleva social ångest och engagera sig i Internetanvändning på olika sätt. En utredning av könsskillnader inom dessa områden är därför motiverad. Enligt den kognitiva beteendemodellen för PIU är social ångest associerad med specifika kognitioner och beteenden på Internet. Därför är en undersökning av sambandet mellan social ångest och PIU väsentlig. Dessutom saknas forskning som tar hänsyn till den multidimensionella karaktären av social ångest och PIU. Därför syftade denna studie till att utforska multivariata könsskillnader i och sambanden mellan social ångest och PIU.

METODER:

Deltagarna inkluderade 505 studenter, varav 241 (47.7%) kvinnor och 264 (52.3%) män. Deltagarnas åldrar varierade från 18 till 22 år, med en medelålder på 20.34 (SD = 1.16). Den sociala ångestskalan och den problematiska skalan på Internet användes i datainsamlingen. Multivariat variansanalys (MANOVA) och kanonisk korrelationsanalys användes.

RESULTAT:

Medelskillnader mellan män och kvinnor var inte statistiskt signifikanta vid social ångest (λ=.02, F3,501=2.47, P=.06). I alla tre PIU-dimensionerna fick män högre poäng än kvinnor och MANOVA visar att multivariat skillnad var statistiskt signifikant (λ=.94, F3,501=10.69, P<.001). Av de kanoniska korrelationsfunktionerna beräknade för män var endast den första signifikant (Rc=.43, λ=.78, χ29=64.7, P<.001) och stod för 19 % av den överlappande variansen. På samma sätt var endast den första kanoniska funktionen signifikant för kvinnor (Rc=.36, λ=.87, χ29=33.9, P<.001), vilket stod för 13 % av den överlappande variansen.

SLUTSATSER:

På grundval av resultaten konstaterar vi att ökade utbildningsmöjligheter för kvinnor och deras ökande roll i samhället har lett kvinnor att bli mer aktiva och därigenom stängde klyftan i sociala ångestnivåer mellan män och kvinnor. Vi fann att män visade mer svårigheter än kvinnor när det gällde att rinna sig bort från personliga problem (dvs. social förmån), använda Internet överdriven och upplevde mer interpersonella problem med betydande andra på grund av Internetanvändning. Vi drar slutsatsen att männen har större risk för social funktionsnedsättning på grund av PIU. Vår övergripande slutsats är att det finns en stor mängd samband mellan social ångest och PIU och föreningen är starkare för män än för kvinnor. Vi rekommenderar att framtida forskning fortsätter att undersöka PIU och social ångest som multidimensionella konstruktioner.

SÖKORD: Internet; beroendeframkallande beteende; ångest; könsegenskaper; social fobi

PMID: 29367182

DOI: 10.2196 / jmir.8947