Oddone-Paolucci, Elizabeth, Mark Genuis och Claudio Violato.
In Den föränderliga familjen och barnutvecklingen, sid. 48-59. Taylor och Francis, 2017.
Abstrakt
En metaanalys av 46 publicerade studier genomfördes för att fastställa effekterna av pornografi på sexuella avvikelser, sexuella övergrepp, attityder angående intima relationer och attityder angående våldtäktsmyten. De flesta av studierna gjordes i USA (39; 85 %) och sträckte sig från 1962 till 1995, med 35 % (n=16) publicerade mellan 1990 och 1995 och 33 % (n=15) mellan 1978 och 1983. En total urvalsstorlek på 12,323 12 personer omfattade den aktuella metaanalysen. Effektstorlekar (d) beräknades på var och en av de beroende variablerna för studier som publicerades i en akademisk tidskrift, som hade en total urvalsstorlek på 68 eller mer och inkluderade en kontrast- eller jämförelsegrupp. Genomsnittliga oviktade och viktade d:n för sexuell avvikelse (.65 och .67), sexuellt övergrepp (.46 och .83), intima relationer (.40 och .74) och våldtäktsmyten (.64 och .XNUMX) ger tydliga bevis bekräftar sambandet mellan ökad risk för negativ utveckling vid exponering för pornografi. Dessa resultat tyder på att forskningen på detta område kan gå bortom frågan om pornografi har en inverkan på våld och familjefunktioner. Olika potentiellt modererande variabler såsom kön, socioekonomisk status (SES), antal exponeringsincidenter, förhållandet mellan den person som introducerade pornografi till deltagaren, graden av explicititet, ämnet pornografi, pornografiskt medium och definitionen av pornografi utvärderades för var och en av studierna. Resultaten diskuteras i termer av kvaliteten på den pornografiska forskningen som finns tillgänglig och de efterföljande begränsningarna i denna metaanalys. Frågan om exponering för pornografi har fått stor uppmärksamhet genom åren. En överväldigande majoritet av vuxna i vårt samhälle, både män och kvinnor, rapporterar att de har blivit utsatta för mycket explicit sexuellt material. Faktum är att Wilson och Abelson (1973) fann att 84 % av männen och 69 % av kvinnorna rapporterade exponering för en eller flera bild- eller textformer av pornografi, där majoriteten av gruppen först exponerades för explicit material före åldern 21 år. Tillsammans med fler möjligheter för människor att få tillgång till material via ett större utbud av medier (t.ex. tidskrifter, tv, video, world wide web) blir det allt viktigare att undersöka om exponering för pornografi har en effekt på mänskligt beteende. Även om listan över psykologiska följdsjukdomar som forskare har visat vara statistiskt vanliga hos personer som exponeras för pornografi är enorm, är kontroverser och tvivel utbredda. Även om den pågående akademiska debatten har relevanta och betydande sociopolitiska implikationer, är det uppenbart att frågan om pornografi ofta har angripits från en filosofisk och moralisk hållning snarare än en empirisk ståndpunkt. Den nuvarande metaanalytiska undersökningen försöker omdirigera fokus för frågan om pornografins potentiella effekter till en empirisk plattform. Syftet är att avgöra om exponering för pornografiska stimuli under livslängden har någon effekt på sexuella avvikelser, sexuella kränkningar, intima relationer och attityder till våldtäktsmyten. Resultaten förväntas ge information som kan hjälpa familjer, pedagoger, mentalvårdspersonal och socialpolitiska chefer att fatta beslut som är förenliga med att främja människors hälsa och social tillväxt.
;
