Hypersexuell störning: klinisk presentation och behandling (2019)

Författare: Hallberg, Jonas

Datum: 2019-10-18

Plats: Rehabsalen, Norrbacka S4: 01, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Tid: 09.00

Institutionen: Inst för medicin, Huddinge / Dept of Medicine, Huddinge

Granska / Öppna:  Examensarbete (825.0Kb)   Spikblad (91.57Kb)

Abstrakt

Bakgrund: Persistent hypersexuellt beteende (HB) som leder till negativa konsekvenser är ett fenomen som har saknat en erkänd diagnos i den psykiatriska nomenklaturen trots en omfattande studie. På grund av skillnader i sättet att bedöma och konceptualisera fenomenet har det varit svårt att jämföra och generalisera från resultaten från behandlingsstudier. Hypersexual Disorder (HD) föreslogs för den femte upplagan av Diagnostic and Statistical Manual (DSM-5) som en teoretisk formulering av HB. Den avvisades emellertid trots att den fick empiriskt stöd i en fältstudie och studier i kliniska och kriminaltekniska provpopulationer. Emellertid möjliggjorde HD och dess föreslagna kriterier riktade behandlingsstudier baserade på enhetlig, om än preliminär diagnostisk, kategorisering.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka giltigheten av HD-kriterierna för att kategorisera HB och utveckla ett kognitivt beteendeterapi (CBT) -behandlingsprotokoll baserat på resultaten och därefter utvärdera genomförbarheten och effektiviteten för protokollet och implementera dess administration via Internet. De specifika forskningsfrågorna var:
• Är HD-diagnosen och dess kriterier lämpliga medel för att kategorisera en grupp män och kvinnor som bedriver överdrivet sexuellt beteende i en grad som leder till personlig besvär och funktionsnedsättning?
• Är ett nyutvecklat CBT-interventionsprotokoll effektivt för att förbättra symtomen associerade med HD om de administreras i gruppinställningar?
• Om CBT-interventionsprotokollet är effektivt vid behandling av HD-symtom, kan det administreras via Internet?

Metoder: I studie I undersöktes giltigheten för HD-kriterierna i ett prov av självidentifierade hypersexuella individer med användning av Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI). Därefter undersöktes i studie II genomförbarheten av en nyutvecklad CBGT-behandling för HD i ett prov av hypersexuella män rekryterade genom studie I. Mätningar gjordes före, mitten och efterbehandlingen samt 3 och 6 månader efter slutet av behandlingen.

Studie III var en större RCT och jämförde 7 sessioner med CBGT-behandling med en väntelista. Mätningar utfördes före-, mitten- och efterbehandlingen under jämförande studieperiod. Deltagarna på väntelistan genomgick därefter CBGT och mättes vid samma relativa tidpunkter. Båda grupperna mättes också 3 och 6 månader efter deras respektive behandlingsperiod. Data från båda grupperna samlades och analyserades med avseende på intragruppeffekter.

Studie IV undersökte genomförbarheten och intragruppeffekterna av ett 12-veckors ICBT-program för HD, med eller utan parafili (er) / paraphilic störning (er). Deltagarna utvärderades enligt förfarandena som användes i studie II och III och efter införandet tilldelades en terapeut för feedback, stöd och förtydliganden under behandlingen. Mätningar genomfördes varje vecka med fokus på för-, mitten- och efterbehandlingen samt 3 månader efter avslutad behandling. Deltagarna erbjöds också en uppföljningsanalys.

Resultat: I studie I uppfyllde 50% av provet kriterierna för HD. Vissa könsskillnader noterades beträffande den totala symptomens allvarlighet och typer av uppvisat sexuellt beteende. HD-kriterierna visade sig vara giltiga för både män och kvinnor, även om den föreslagna tolkningen av HDSI tycktes vara för restriktiv. Studie II fann CBGT-behandlingen för HD vara genomförbar. Betydande minskningar av HD-symtom noterades i slutet av behandlingen och hölls vid 3 och 6 månaders uppföljningar.

De viktigaste resultaten från studie III antydde måttliga effekter efter behandlingen mellan grupper på det primära resultatet. Liknande effekter hittades för de sekundära resultaten. Resultaten från de samlade dataanalyserna avslöjade måttliga minskningar av hyperseksuella symtom vid efterbehandling och vid uppföljning. Deltagarnas övergripande psykiatriska välbefinnande förbättrades också avsevärt, om än i mindre grad.

I studie IV observerades betydande effekter som ett resultat av ICBT-behandling av HD, med eller utan parafili (er) / parafilisk störning (er). Måttliga effekter noterades för parafili (er) / parafilisk störning. Det psykiatriska välbefinnandet förbättrades också, men i mindre utsträckning.

Slutsatser: HD-kriterierna visade sig vara användbara för att kategorisera patienter med hypersexuellt beteende även om den nyligen erkända diagnoskompulsiva sexuella beteendestörningen (CSBD) är mer tillämplig idag. Studie II och III visade att CBGT är en genomförbar behandling som lindrar HD-symtom. Resultaten från studie IV antyder att behandlingen kan administreras via internet och effektivt reducerar HD och dess tillhörande symtom. Vidareutveckling av interventionerna kan ha potential att förhindra oönskat sexuellt beteende, inklusive sexuella kränkningar.

Lista över papper:

I. Öberg, KG, Hallberg, J., Kaldo, V., Dhejne, C., & Arver, S. (2017). Hypersexual Disorder Enligt Hypersexual Disorder Screening Inventory i hjälpsökande svenska män och kvinnor med självidentifierad hypersexuell beteende. Sexuell medicin. 5 (4), e229-e236.
Fulltext (DOI)

II. Hallberg, J., Kaldo, V., Arver, S., Dhejne, C., & Öberg, KG (2017). En kognitiv beteendeterapigruppintervention för hypersexuell störning: en genomförbarhetsstudie. J Sex Med. 14 (7), 950-958.
Fulltext (DOI)

III. Hallberg, J., Kaldo, V., Jokinen, J., Arver, S., Dhejne, C., & Öberg, KG (2019). En randomiserad kontrollerad studie av gruppadministrerad kognitiv beteendeterapi för hypersexuell störning hos män. J Sex Med. 2019; 16 (5): 733-745.
Fulltext (DOI)

IV. Hallberg, J., Kaldo, V., Arver, S., Dhejne, C., Jokinen, J., Piwowar, M., & Öberg, KG Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi för hypersexuell sjukdom, med eller utan parafili (s) ) eller parafila störningar hos män: En pilotstudie. [Manuskript]

URI: http://hdl.handle.net/10616/46842

Institution: Karolinska Institutet