Impulsivitet, inhiberingskontroll och begär i internetpornografi-användningsstörning (2017)

Länk till konferensabstrakt

Suchttherapie 2017; 18 (S 01): S1-S72

DOI: 10.1055 / s-0037-1604510

Symposien - S-03 Internetsucht = Internetsucht? Spezifika und Gemeinsamkeiten verschiedener Formen internetbezogener Störungen

S Antons1, M Brand1, 2

Abstrakt

Inom Internet Pornography-Use Disorder (IPD) tappar de drabbade kontrollen över sin pornografikonsumtion på Internet och fortsätter detta trots upplevelsen av negativa konsekvenser. Teoretiska modeller såsom I-PACE-modellen för specifika störningar på Internetanvändning (Brand et al., 2016) kan användas som en förklarande modell för utveckling och underhåll av en IPD. Det antas att relativt stabila personlighetsdrag såsom impulsivitet såväl som kognitiva och emotionella faktorer, till exempel vid en dysfunktionell hämningskontroll eller signalreaktivitet och begär, är väsentliga faktorer i störningens etiologi och patogenes. Föreliggande studie syftar till att undersöka den modererande effekten av hämningskontroll och sug på förhållandet mellan impulsivitet som en personlighetsaspekt och en svårighetsgrad av en IPD.

Metodik:

Femtio manliga, heteroseksuella onlinepornografibrukare undersöktes med det experimentella paradigmet för stoppsignaluppgiften, som ofta används i beroende-sammanhang för att mäta hämningskontroll. Alla deltagare genomförde övningarna, som manipulerades både med neutrala bilder och med pornografiska bilder. Vidare registrerades den aktuella begäran enligt den pornografiska uppgiften såväl som impulsivitet (Barett Impulseiveness Scale -15, Meule et al., 2011) och symptomens svårighetsgrad för en IPD (kort Internet-beroende test, Laier et al., 2014) .

Resultat:

Det visades att förhållandet mellan impulsivitet och svårighetsgraden av en IPD modererades av brist på hämning, vilket visades i långsamma Go-reaktionstider, liksom genom begär. Denna moderationseffekt kunde bara detekteras i stoppsignaluppgiftsvarianten med pornografiska bilder, men inte i den neutrala varianten. Användare av pornografi med högre impulsivitet såväl som en låg svarstid eller högre begär efter konfrontationen med pornografiskt material visar en högre symptomgrad på en IPD.

Slutsats:

Resultaten som presenteras här antyder att hög impulsivitet i interaktion med reducerad hämningskontroll och ökad sug, särskilt i situationer där patienten konfronteras med pornografiskt material, kan representera väsentliga mekanismer i störningens etiologi och patogenes av en IPD. Resultaten stöder antagandena från I-PACE-modellen och länkar till aktuella resultat inom området internet-spelsjukdom.