Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 (2019)

LÄNK TILL ALLT PAPPER

YBOP-kommentarer - avsnitt som diskuterar pornografi rapporterat: Våra resultat visar också en koppling mellan frekvent pornografiförbrukning och sämre sexuell hälsa och en förening med könsdiskriminering, för höga förväntningar på ens sexuella prestanda och missnöje med sitt sexliv. Nästan hälften av befolkningen säger att deras pornografiförbrukning inte påverkar sitt sexliv, medan en tredjedel inte vet om det påverkar det eller inte. En liten andel av både kvinnor och män säger att deras användning av pornografi har en negativ inverkan på deras sexliv. 

Sektion i sin helhet:

Sjuttio procent av männen förbrukar pornografi, medan 70 procent av kvinnorna inte gör det

Pornografi diskuteras allmänt och forskning har funnit både negativa och positiva konsekvenser av pornografisk konsumtion. Pornografi sägs öka acceptansen av sexualitet, sexuella identiteter och olika sexuella metoder och att fungera som inspirationskälla. Forskning har också påpekat negativa följder av frekvent pornografisk konsumtion på till exempel attityder, beteenden och sexuell hälsa. Frekvent pornografiförbrukning är bland annat kopplad till mer accepterande attityder mot våld mot kvinnor, en tendens att vilja försöka sexuella aktiviteter inspirerade av pornografi och ökad sexuell riskupptagning. Detta beror förmodligen på pornografins innehåll idag, vilket i stor utsträckning utgör våld mot kvinnor och manlig dominans. Ur ett folkhälsoperspektiv var syftet med denna undersökning att undersöka hur pornografisk konsumtion påverkar människors sexliv, sexuellt välbefinnande och allmän hälsa.

Resultaten visar att många kvinnor och män i alla åldrar använder Internet för sexrelaterade aktiviteter som att leta efter information, läsa sexuellt väckande texter eller leta efter en partner. Nästan alla aktiviteter är vanligast bland yngre människor och minskar med åldern. Det finns få skillnader i internetanvändning för sexrelaterade aktiviteter bland ungdomar. Det är vanligare bland äldre män att använda Internet för sexuella aktiviteter än hos kvinnor.

Pornografisk konsumtion är mycket vanligare bland män än bland kvinnor, och det är vanligare bland yngre människor jämfört med äldre. Totalt 72 procent av män rapporterar att de konsumerar pornografi, medan motsatsen är sant för kvinnor, och 68 procent förbrukar aldrig pornografi.

Fyrtiotio procent av männen i åldern 16 till 29 är frekventa användare av pornografi, dvs de konsumerar pornografi dagligen eller nästan varje dag. Motsvarande andel bland kvinnor är 3 procent. Våra resultat visar också en koppling mellan frekvent pornografiförbrukning och sämre sexuell hälsa och en förening med könsdiskriminering, för höga förväntningar på ens sexuella prestanda och missnöje med sitt sexliv. Nästan hälften av befolkningen säger att deras pornografiförbrukning inte påverkar sitt sexliv, medan en tredjedel inte vet om det påverkar det eller inte. En liten andel av både kvinnor och män säger att deras användning av pornografi har en negativ inverkan på deras sexliv. Det var vanligare bland män med högre utbildning att regelbundet använda pornografi jämfört med män med lägre utbildning.

Det finns behov av mer kunskap om sambandet mellan pornografiförbrukning och hälsa. Ett viktigt förebyggande stycke är att diskutera de negativa följderna av pornografi med pojkar och unga män, och skolan är en naturlig plats att göra detta. Utbildning om jämställdhet, sexualitet och relationer är obligatorisk i skolor i Sverige, och sexualitetsutbildning är en viktig del av det förebyggande arbetet för sexuell hälsa för alla.


Resultat från befolkningsundersökningen SRHR 2017

Publicerad: Maj 28, 2019, av Folkhälsoverket

Om publikationen

Folkhälsomyndigheten ansvarar för nationell samordning och kunskapsuppbyggnad inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige. Vi är också ansvariga för att följa utvecklingen i området. Sommaren 2016 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en befolkningsbaserad nationell undersökningsstudie inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Studien fick namnet SRHR2017 och genomfördes hösten 2017 av Folkhälsomyndighetens enhet för sexuell hälsa och HIV-förebyggande, i samarbete med SCB och Enkätfabriken AB.

Denna publikation innehåller resultaten från studien och syftet med rapporten är att öka kunskapen och därmed skapa bättre förutsättningar för ett effektivt folkhälsoarbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Denna publikation innehåller uppdaterad kunskap om sexuella trakasserier och våld, sexliv, kön, relationer och empowerment, sexualitet och digitala arenor, kön mot ersättning, pornografi och sexuell hälsa, reproduktiv hälsa samt sex- och samlevnadsutbildning.

Rapporten riktar sig till personer som på något sätt arbetar med SRHR och till en intresserad allmänhet. Ansvarig projektledare har varit Charlotte Deogan och chefen för ansvarig enhet har varit Louise Mannheimer vid enheten för sexuell hälsa och HIV-prevention, avdelningen för infektionssjukdomskontroll och hälsoskydd.

Folkhälsoverket, maj 2019

Britta Björkholm
Начальник отдела

Sammanfattning

Ny kunskap om SRHR i Sverige

Erfarenhet av sexuella trakasserier och övergrepp är vanligt bland kvinnor

Sexuella trakasserier, övergrepp och sexuellt våld utgör allvarliga hot mot människors säkerhet och hälsa. Forskning har visat hur vanligt sexuellt våld är och har identifierat de många olika negativa hälsoeffekter som det medför. Sexuellt våld påverkar människors fysiska, sexuella, reproduktiva och psykiska hälsa negativt.

SRHR2017 visar att många olika former av sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är vanliga i befolkningen. Kvinnor är oftare utsatta för män än män, och HBT-personer utsätts ofta för den allmänna befolkningen. Yngre individer utsätts också oftare än äldre individer.

Nästan hälften av kvinnorna (42 procent) i Sverige har utsatts för sexuella trakasserier, liksom 9 procent av svenska män. Andelen bland kvinnor i 16-29 är mer än hälften (57 procent). Mer än var tredje kvinna (39 procent) och nästan var tionde man (9 procent) har utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Liksom vid sexuella trakasserier har mer än hälften av kvinnor i åldern 16-29 (55 procent) blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp.

Elva procent av kvinnorna och en procent av männen har blivit offer för våldtäkt genom fysiskt våld eller hot om våld. LGBT-personer har upplevt detta i högre grad än heterosexuella, och ungefär 30-procent av lesbiska och 10-procent av homosexuella män har upplevt detta.

Det finns skillnader relaterade till utbildningsnivå. Kvinnor med lägre utbildning utsätts ofta för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp jämfört med kvinnor med högre utbildning. Dessa skillnader beror troligen på skillnader i kunskap om och medvetenhet om meningen med sexuella trakasserier.

Kvinnor med lägre utbildningsnivå är också oftare offer för våldtäkt som verkställs av fysiskt våld eller hot om våld jämfört med kvinnor med högre utbildningsnivå.

Majoriteten är nöjd med sitt sexliv, men det finns stora skillnader mellan könen

Mänsklig sexualitet är en viktig del av livet och har en betydande hälsoeffekter. Vår sexualitet är kopplad till vår identitet, integritet och intimitet. Dessa påverkar i sin tur bland annat vårt självkänsla, vårt välbefinnande och vår elasticitet. Att mäta erfarenheter av människors sexliv och sexuella vanor är inte utan svårigheter. Tidigare studier har fokuserat på hur ofta människor har sex, sexuellt överförbara infektioner och sexuell riskering. Den aktuella studien har bredare fokus på SRHR och undersökt bland annat sexuell tillfredsställelse och sexuella dysfunktioner.

Resultaten visar att majoriteten av den svenska befolkningen är nöjd med sitt sexliv, tycker om kön viktigt och har haft sex under det gångna året. De yngsta männen (äldre 16-29) och de äldsta männen och åldrarna 65-84 var minst nöjda.

Sexuella erfarenheter och sexuella dysfunktioner skiljer sig beroende på kön. Det var vanligare bland män att vara utan sexpartner jämfört med kvinnor. Det var också vanligare bland män att ha haft för tidiga orgasmer, att inte ha haft sex så som de ville, och att ha fler sexpartners. Sjutton procent av männen rapporterade erektila dysfunktioner. Å andra sidan rapporterade kvinnor oftare brist på intresse för sex, låg sexkörning, brist på känslor av nöje, brist på sexuell upphetsning, smärta under eller efter sex och brist på orgasmer.

Betydligt mer kvinnor rapporterade sig ha varit för trötta eller för stressade att ha sex under det gångna året, speciellt under åldern i 30-44 år. Åtta procent av befolkningen rapporterade hälsoproblem eller fysiska problem som negativt påverkat sitt sexliv, och 13-procenten hade sökt vård för sina sexuella problem.

En annan påverkande faktor är sexuell identitet och transgenderupplevelse. Oavsett sexuell identitet rapporterade majoriteten att de var nöjda med sitt sexliv. Men både bisexuella kvinnor och män rapporterade oftare att de var missnöjda med sitt sexliv jämfört med andra grupper. De flesta HBT-personer och heterosexuella hade haft sex under det senaste året, men varje fjärde trans och varje femte bisexuell man rapporterade att de inte hade haft sex. En lägre andel transpersoner var nöjda med sitt sexliv, men transpersoner i åldern 45-84 var mer nöjda än de yngre åldersgrupperna.

Kvinnors och mäns erfarenheter av sitt sexliv varierar, och skillnaderna är mest uttalade under reproduktionsåren. Djupare analyser behövs för att bättre förstå dessa skillnader och förbättra kunskapen om vilka konsekvenser dessa kan ha på relationerna, det gemensamma livet och människors välbefinnande. Behovet av stöd i relation till sexualitet borde tillgodoses av tillgänglig och behovsorienterad information, rådgivning och vård.

Kvinnor känner sig friare att ta initiativ och att säga nej till kön än män

Integritet, frivillighet och sexuellt medgivande är förutsättningar för god sexuell hälsa. Gratis beslutsfattande över ens kropp är också en mänsklig rättighet. Begreppet sexuell bemyndigande beskriver en persons uppfattning om självständighet och beslutsfattande när, hur och med vem att ha sex.

Resultaten visar att en majoritet av befolkningen tycker att kön är viktigt i ett romantiskt förhållande, känner sig fri att ta sexuellt initiativ, kan säga nej till sex, vet hur man föreslår en partner hur de vill ha sex och vet hur man säger nej om en sexpartner vill göra något de inte vill göra. Ungefär hälften av kvinnor och män rapporterade att de och deras partner lika ofta bestämmer när och var de ska ha sex. Det var vanligare att män rapporterade att deras partner bestämde var och när de skulle ha sex. En större andel kvinnor, jämfört med män, tycker oftast om att ta sexuella initiativ, vet hur man säger nej till att ha sex, vet hur man föreslår hur man har sex och vet hur man säger nej om en sexpartner vill göra något de inte vill göra.

Män med kortare utbildning känner sig mer fri att säga nej till att ha sex jämfört med män med lägre utbildningsnivå. Kvinnor med universitetsutbildning är mer benägna att hitta sex för att vara viktiga i relationer, veta hur man tar sexuellt initiativ och tenderar oftare att berätta för en partner hur de vill ha sex.

All sexuell aktivitet ska frivilligt vara i Sverige, och det är ett brott att tvinga någon att delta i sexuella aktiviteter mot sin vilja. Sexuellt samtycke och frivillighet är förutsättningar för god sexuell hälsa. Det är viktigt att sprida information till ungdomar, och skolor är en viktig arena för detta. Skolor är en plats där man tidigt kan diskutera etik och grundläggande mänskliga värderingar och rätten för alla människor att fatta beslut över sina egna kroppar.

De flesta vet hur man kommunicerar om och hur de vill ha sex

Sexuell kommunikation och samtycke kan vara komplicerat att hantera i praktiken eftersom det är beroende av till exempel sammanhanget och de involverade personerna. Möjligheten att kommunicera i sexuella situationer kan leda till olika hälsoproblem. I samma regeringstilldelning genomfördes studien "Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa" via Novus Sverigepanel och inkluderade 12,000-deltagare.

Resultaten visar att de flesta rapporterade att de har förmåga att kommunicera om och hur de vill eller inte vill ha sex. Kvinnor, yngre människor och de som bor i ett förhållande rapporterade detta oftare. De vanligaste sätten att kommunicera var verbalt eller med kroppsspråk och ögonkontakt. Sexuell kommunikation varierade bland annat på grund av kön, utbildning och förhållande status.

En tredjedel av de svarande tror att deras kommunikationsförmåga inte påverkar deras välbefinnande. En fjärdedel känner att deras kommunikationsförmåga får dem att må bättre, och ytterligare ett kvartal rapporterade att dessa färdigheter gör att de känner sig säkrare i sexuella situationer. En tiondel känner osäker och stressad i sexuella situationer som ett resultat av deras kommunikationsförmåga.

Två gånger har antalet kvinnor som män följt med att ha sex

Novus-undersökningen visar också att 63 procent av kvinnorna och 34 procent av männen har följt sex minst en gång trots att de inte riktigt ville. Anledningar att följa var att de gjorde det för sin partners skull, för förhållandet eller på grund av förväntningar. Detta gällde särskilt för kvinnor. Fler kvinnor än män avslutade också pågående sex. Bisexuella kvinnor har oftare följt att ha sex även om de inte egentligen ville jämfört med lesbiska och heterosexuella kvinnor. Det var också vanligare bland homosexuella män och bisexuella män att följa att ha sex jämfört med heterosexuella män.

Män förklarade i större utsträckning att det inte har varit relevant att uttrycka att de inte vill ha sex eller att de inte vill ha sex på ett visst sätt, att följa med att ha sex eller sluta pågående sex.

Resultaten visar därför att hur man kommunicerar vad man vill och inte vill göra när man har sex beror på kön, förhållandestatus, utbildningsresultat, ålder, sexuell identitet och situationen i sig. Mer kunskap behövs om hur sexuell kommunikation påverkas av maskulinitet och femininitetsnormer tillsammans med andra kraftstrukturer som heteronormativitet.

Sjuttio procent av männen förbrukar pornografi, medan 70 procent av kvinnorna inte gör det

Pornografi diskuteras allmänt och forskning har funnit både negativa och positiva konsekvenser av pornografisk konsumtion. Pornografi sägs öka acceptansen av sexualitet, sexuella identiteter och olika sexuella metoder och att fungera som inspirationskälla. Forskning har också påpekat negativa följder av frekvent pornografisk konsumtion på till exempel attityder, beteenden och sexuell hälsa. Frekvent pornografiförbrukning är bland annat kopplad till mer accepterande attityder mot våld mot kvinnor, en tendens att vilja försöka sexuella aktiviteter inspirerade av pornografi och ökad sexuell riskupptagning. Detta beror förmodligen på pornografins innehåll idag, vilket i stor utsträckning utgör våld mot kvinnor och manlig dominans. Ur ett folkhälsoperspektiv var syftet med denna undersökning att undersöka hur pornografisk konsumtion påverkar människors sexliv, sexuellt välbefinnande och allmän hälsa.

Resultaten visar att många kvinnor och män i alla åldrar använder Internet för sexrelaterade aktiviteter som att leta efter information, läsa sexuellt väckande texter eller leta efter en partner. Nästan alla aktiviteter är vanligast bland yngre människor och minskar med åldern. Det finns få skillnader i internetanvändning för sexrelaterade aktiviteter bland ungdomar. Det är vanligare bland äldre män att använda Internet för sexuella aktiviteter än hos kvinnor.

Pornografisk konsumtion är mycket vanligare bland män än bland kvinnor, och det är vanligare bland yngre människor jämfört med äldre. Totalt 72 procent av män rapporterar att de konsumerar pornografi, medan motsatsen är sant för kvinnor, och 68 procent förbrukar aldrig pornografi.

Fyrtiotio procent av männen i åldern 16 till 29 är frekventa användare av pornografi, dvs de konsumerar pornografi dagligen eller nästan varje dag. Motsvarande andel bland kvinnor är 3 procent. Våra resultat visar också en koppling mellan frekvent pornografiförbrukning och sämre sexuell hälsa och en förening med könsdiskriminering, för höga förväntningar på ens sexuella prestanda och missnöje med sitt sexliv. Nästan hälften av befolkningen säger att deras pornografiförbrukning inte påverkar sitt sexliv, medan en tredjedel inte vet om det påverkar det eller inte. En liten andel av både kvinnor och män säger att deras användning av pornografi har en negativ inverkan på deras sexliv. Det var vanligare bland män med högre utbildning att regelbundet använda pornografi jämfört med män med lägre utbildning.

Det finns behov av mer kunskap om sambandet mellan pornografiförbrukning och hälsa. Ett viktigt förebyggande stycke är att diskutera de negativa följderna av pornografi med pojkar och unga män, och skolan är en naturlig plats att göra detta. Utbildning om jämställdhet, sexualitet och relationer är obligatorisk i skolor i Sverige, och sexualitetsutbildning är en viktig del av det förebyggande arbetet för sexuell hälsa för alla.

Nästan 10 procent av männen har betalat för sex

Transaktionellt kön används för att beskriva en situation där en person får eller erbjuds ersättning eller ersättning i utbyte mot sex. Ersättningen kan vara pengar, kläder, gåvor, alkohol, droger eller en plats att sova. Sedan 1999 är det olagligt att köpa sex i Sverige, medan det inte är att sälja sex.

Att betala eller på annat sätt ersätta någon i utbyte mot kön är främst ett manligt fenomen. Nästan 10 procent av männen - men färre än en procent av kvinnorna - rapporterade att de åtminstone en gång betalat för sexuella förmåner. Det var vanligare att ha betalat för sex utomlands, och 80 procent av män som betalade för sex gjorde det utomlands. Inga skillnader hittades mellan män med olika utbildningsnivåer. Gay män och bisexuella män hade oftare betalat för sex jämfört med heterosexuella män (nästan 15 procent respektive 10 procent).

Ett av syftet med kriminaliseringen av köpet av sex var att ändra attityderna mot att betala för sex. Att förändra dessa attityder är en del av det bredare jämställdhetsarbetet som måste genomföras i alla samhällets hörn för att minska kvinnornas sårbarhet. Att minska efterfrågan på prostitution är en del av det övergripande målet att avbryta mäns våld mot kvinnor.

Resultaten visar också att det är sällsynt att acceptera betalning i utbyte mot sex. Ändå är det vanligare bland HBT-personer. Det är också vanligare att acceptera betalning i utbyte mot sexuella förmåner i Sverige bland både kvinnor och män än att göra det utomlands.

Anledningarna till att acceptera betalning i utbyte mot sexuella förmåner är olika. Förebyggande åtgärder bör därför omfatta olika åtgärder från offentliga myndigheter, utbildningssektorn och hälsovårdssektorn. De berörda bör erbjudas socialt stöd och sociala insatser som uppmuntrar till god sexuell, fysisk och psykologisk hälsa oavsett kön eller sexuell identitet.

Reproduktiv hälsa: Resultatet av preventivmedel, graviditet, abort, missfall, barn och leverans av barn

Reproduktion är en central del av livet. Behandling av preventivmedel, tankar om barn och reproduktiva erfarenheter som graviditet, abort, missfall och leverans av barn är viktiga delar av vår reproduktiva hälsa och är också nära kopplade till vår psykiska, sexuella och allmänna hälsa.

Resultaten visar att färre kvinnor i åldern 16-29 använder p-piller bland dem med högre inkomst jämfört med kvinnor med lägre inkomst samt bland kvinnor med högre utbildning jämfört med dem med lägre utbildning. Skillnaderna i användning beror förmodligen på skillnader i kunskap och rädsla för hormoner och deras biverkningar.

En tredjedel av alla kvinnor rapporterade att de hade haft minst en abort. Denna andel, liksom den procentandel som har upplevt missfall, har varit oförändrad sedan 1970.

När kvinnor rapporterade om sina barnleveranser, sa 26 procent att de hade medfört fysiska konsekvenser, 17-procent rapporterade psykologiska konsekvenser och 14-procent rapporterade sexuella konsekvenser. Dessa konsekvenser varierar beroende på ålder och utbildning. Partners som deltar under leveransen av deras barn påverkades också psykiskt, fysiskt och sexuellt, även i mindre utsträckning. Flertalet kvinnor med erfarenhet av leverans av barn hade haft episiotomi eller spontan laceration, medan 4-procent hade en ruptur med analfinkteren (grad 3 eller 4). Ungefär en tiondel hade sökt omsorg för problem relaterade till episiotomi eller spontana lacerationer i relation till leverans. Varken ålder, utbildningsnivå eller inkomst påverkat sökandet eller mottagandet av vård eller problem i samband med leverans av barn.

De flesta rapporterade att de har antalet barn som de vill ha, förutom män med lägre utbildning. Tre procent är ofrivilligt barnlösa, medan 5-procent i alla åldersgrupper inte vill ha barn. Cirka 7 procent av både kvinnor och män i åldern 30 till 84 har blivit föräldrar utan att vilja.

Sammanfattningsvis visade SRHR2017 att användning av preventivmedel bland kvinnor i Sverige varierar beroende på ålder och behov, men också på inkomst och utbildningsnivå. Reproduktiva erfarenheter som graviditet, abort, missfall och leverans varierar beroende på en rad faktorer som ålder, inkomst, utbildning, sexuell identitet och ibland region. Ytterligare kunskaper om föreningar med fler variabler är nödvändiga för att veta hur man bäst ska hantera ojämlikhet i reproduktiv hälsa.

SRHR - en fråga om jämställdhet och eget kapital

SRHR2017 visade skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter mellan olika grupper i befolkningen. Svaren på nästan alla frågor i undersökningen skilde sig mellan kvinnor och män, och de största könsskillnaderna sågs för:

  • sexuella trakasserier och sexuellt våld
  • upplevelser av betalning i utbyte mot kön
  • pornografi användning
  • flera olika upplevelser i människors sexliv

Detta speglar olika könsförhållanden avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Vidare visar resultaten mer sårbarhet bland kvinnor, yngre människor, icke-heterosexuella och transpersoner och i viss mån bland personer med lägre inkomst och utbildning.

En majoritet av befolkningen har god sexuell hälsa, vilket givetvis är ett positivt resultat. Samtidigt skiljer sig sexualitet och människors sexliv, ibland mycket, mellan kvinnor och män. Till exempel upplever kvinnor oftare låg sexkörning på grund av trötthet och stress jämfört med män. Varför män är mindre ofta glada att säga nej till kön behöver studeras vidare. Det finns starka normer i vårt samhälle angående kön och sexualitet, och könroller, normer om kvinnlighet och maskulinitet och normer om heterosexualitet påverkar i vilken utsträckning människor känner sig fria att leva sina liv som de ser bäst ut.

Sexuella trakasserier, övergrepp och sexuellt våld och hur dessa påverkar vår hälsa är ett viktigt folkhälsoproblem. Utbredningen och konsekvenserna påverkar inte bara den utsatta personen. de är också en markör för hur lika ett samhälle är.

Baserat på resultaten från SRHR2017 verkar det finnas behov av mer diskussioner och analyser om sexualitet avseende stöd, råd och utbildning. För ungdomar har vi ungdomskliniker och vårdcentraler där könsspecifika frågor också kan diskuteras - men det är främst riktat till kvinnor - och det finns få ställen där äldre människor kan vända sig för att få hjälp med deras sexliv och sexualitet. Det finns ett behov av att systematiskt övervaka och utvärdera dessa förebyggande institutioner, särskilt ungdomskliniker, också på grund av behovet av män för stöd, råd och vård i samband med deras sexualitet. Vi måste betona människors reproduktiva rättigheter och hälsa och diskutera människors rättigheter till reproduktiv hälsa, vägen till att ha barn, deras användning av preventivmedel, behandling av sexuellt överförbara sjukdomar och allmän sexuell hälsa.

I SRHR2017 ser vi att kvinnor och män i alla åldrar använder digitala arenor för sexuella ändamål. Ungdomar är mer aktiva på nätet, och skillnaderna mellan könen är små bland ungdomar. UMO.se är en online ungdomsklinik och ett bra exempel på hur man hanterar sexualitetsproblem på sätt som når många och med hög kvalitet.

Skolor är viktiga arenor för att förbättra jämställdhet och jämlikhet kring hälsan, och sexutbildningen i skolor utgör en viktig del av SRHR. Sexutbildning i skolor och skolhälsovård är att ge alla studenter information om strukturella perspektiv, som lagstiftning och normer, och individuella perspektiv, såsom fysisk kropp, sexuell hälsa, relationer och sexualitet. Studier visar att eleverna får mer information om sexuell hälsa, graviditet och preventiv användning än om jämställdhet, HBT-perspektiv och relationer trots att sexutbildning har blivit föremål för förbättringar som integration i andra ämnen. Förbättringsarbetet med sexutbildning stöds av en kvalitetsbedömning från skolinspektionen, förbättringar från skolmyndigheten och internationella riktlinjer för sexutbildning från UNESCO och WHO Europe.

SRHR i Sverige - hur man går vidare

Sverige har en unik möjlighet att uppnå jämställd köns- och reproduktiv hälsa och rättigheter baserade på svensk lagstiftning, FN-konventioner och etablerade politiska dokument. Sverige har en stark politisk konsensus, vilket också återspeglas i Agenda 2030.

Sexualitet är en determinant av hälsa, och samspelet mellan strukturella, socioekonomiska, demografiska och biologiska faktorer påverkar sexuell hälsa. Sexualitet och sexuell hälsa är beroende av många andra aspekter av hälso- och livsstilsfaktorer, såsom mental hälsa och användning av alkohol och droger.

Sammanfattningsvis bekräftar våra resultat vår tidigare förståelse av SRHR, nämligen att sociala förutsättningar är avgörande för människors frihet och känsla av kontroll över sin sexualitet och reproduktion och att ha god sexuell, reproduktiv, mental och allmän hälsa. Könskillnader finns på grund av strukturer, normer och förväntningar på både individnivå och samhällsnivå. Detta skapar mönster som påverkar människors sexliv, kommunikation, relationer och familjeliv i relation till hälsa.

En viktig folkhälsoproblem är sexuella trakasserier, övergrepp och sexuellt våld och hur detta påverkar hälsan negativt. Trakasserier, övergrepp och sexuellt våld måste sluta.

Vi behöver ytterligare kunskaper om skillnader på grund av kön, socioekonomisk status och sexuell identitet för att förbättra jämställdhet och jämlikhet. Villkoren för och rätten till sexuell hälsa måste övervakas och analyseras.

SRHR samordnas på nationell nivå av Folkhälsoverket, som arbetar för att förbättra kunskap och nationellt samarbete. I övervakningen av målen för hållbar utveckling är den svenska jämställdhetspolitiken och strategin för att avsluta mäns våld mot kvinnor, SRHR-frågorna och specifika saker från detta material väsentliga. Kunskapen från denna studie är en utgångspunkt för ytterligare förbättringar av folkhälsan inom SRHR i Sverige.

Att undersöka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sveriges folkhälsoagentur samordnar SRHR nationellt, bygger kunskap och övervakar SRHR i Sverige. Syftet med regeringens uppdrag att byrån genomförde en befolkningsundersökning om SRHR var att öka kunskapen och därmed skapa bättre förutsättningar för SRHR i Sverige.

Paradigmskifte i sexualitetsproblem

Kopplingen mellan sexualitet och hälsa har tidigare undersökts. Sverige utförde den första befolkningsbaserade sexualitetsundersökningen i världen i 1967. Efter tio års förberedelse åtar sig det före detta folkhälsoinstitutet, på uppdrag av regeringen, studien "Sex in Sweden" i 1996. Denna studie nämns ofta om sexualitet och hälsofrågor, till stor del beroende på bristen på stora studier om ämnet.

Under de senaste 20 plus år sedan 1996 har flera viktiga förändringar och reformer gått. I tidslinjen nedan visar vi ett urval av dessa samhällsförändringar. Några av de största förändringarna är införandet av Internet, förbättrade rättigheter för HBT-personer och Sveriges medlemskap i EU, som tillsammans med ökad globalisering har ökat rörligheten för människor och tjänster.

Figur 1. Tidslinje med några av ändringarna i SRHR-fältet sedan 1996.

När folkhälsobyrån i 2017 genomförde undersökningen som beskrivs här, gjordes det i ett nytt sammanhang för SRHR. Detta är tydligast när det gäller jämställdhet och feminism, normmedvetenhet, förbättrade HBT-rättigheter och naturligtvis Internet. Dessutom utvecklade Guttmacher-Lancet-kommissionen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter en grundlig och bevisbaserad agenda med prioriteringar för SRHR i 2018. Deras definition av SRHR är:

Sexuell och reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i relation till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, inte bara frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion erkänna den del som lekas av roliga sexuella relationer, förtroende och kommunikation för att främja självkänsla och övergripande välbefinnande. Alla individer har rätt att fatta beslut som styr sina kroppar och att få tillgång till tjänster som stöder rätten.

Att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa är beroende av att uppnå sexuella och reproduktiva rättigheter som grundar sig på alla människors mänskliga rättigheter att:

  • har sin kroppsliga integritet, integritet och personlig autonomi respekterad
  • Fritt definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell läggning och genusidentitet och uttryck
  • bestämma om och när man ska vara sexuellt aktiv
  • välj sin sexpartner
  • ha säkra och behagliga sexuella upplevelser
  • bestämma om, när och vem att gifta sig med
  • bestämma om, när och med vilket medel att ha ett barn eller barn och hur många barn har
  • ha tillgång över sin livstid till informationen, resurserna, tjänsterna och stödet som behövs för att uppnå alla ovanstående fri från diskriminering, tvång, utnyttjande och våld

Att övervaka SRHR

De globala målen för Agenda 2030 fokuserar på förbättrad jämställdhet och jämlikhet och på att stärka människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Många av målen i Agenda 2030 är relaterade till SRHR, främsta mål nummer 3 om hälsa och välbefinnande för alla åldrar och målnummer 5 om jämställdhet och bemyndigande för alla kvinnor och tjejer.

Efter utvecklingen av SRHR i Sverige är central för att kunna uppfylla de globala målen. Detta beror huvudsakligen på de stora könsskillnaderna och skillnaderna mellan åldersgrupper. Definitionen av SRHR sammanfattar de viktigaste orsakerna till varför kvinnor, barn och unga vuxna är fokuserade för att nå de globala målen. Flera myndigheter och andra operatörer arbetar kontinuerligt med dessa frågor tillsammans med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolorna som centrala arenor.

Tabell 1. De mest relevanta globala målen och målen för SRHR.

mål
3. Bra hälsa och välbefinnande3.1 Minska mödödödligheten
3.2 Avsluta alla förebyggbara dödsfall under ålder 5.
3.3 Av 2030, avsluta epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar och bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar.
3.7 Genom 2030, säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovårdstjänst - inklusive familjeplanering, information och utbildning - och integrering av reproduktiv hälsa i nationella strategier och program.
5. Jämställdhet mellan könen5.1 Avsluta alla former av diskriminering mot alla kvinnor och tjejer överallt.
5.2 Eliminera alla former av våld mot alla kvinnor och tjejer på den offentliga och privata sfären, inklusive handel och sexuell och annan typ av utnyttjande.
5.3 Eliminera alla skadliga metoder, till exempel barn, tidigt och tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning.
5.6 Sörja för allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter.
10. Minskade ojämlikheter10.3 Sörja för lika möjligheter och minska ojämlikhet i utfallet, bland annat genom att eliminera diskriminering.

Metod

Den befolkningsbaserade undersökningen SRHR2017 var en undersökning bland den svenska befolkningen som genomfördes av folkhälsobyrån i samarbete med SCB och Enkätfabriken AB. Undersökningen omfattade frågor om allmän och sexuell hälsa, sexualitet och sexuella erfarenheter, sexualitet och relationer, Internet, betalning i utbyte mot sexuella förmåner, sexuella trakasserier, sexuellt våld och reproduktiv hälsa. Därför var omfattningen av SRHR2017 mycket bredare jämfört med "Sex in Sweden" från 1996. SRHR2017-studien godkändes av den etiska kommittén i Stockholm (Dnr: 2017 / 1011-31 / 5).

Undersökningen skickades via post till ett representativt stratifierat urval av 50,000-individer med hjälp av det totala befolkningsregistret. Svarsfrekvensen var 31-procent. Utsläppsgraden var högre bland personer med lägre utbildning och bland de födda utanför Sverige. Procentandelen av utfall var något högre än i allmänna undersökningar om hälsa, men liknar andra undersökningar om sexualitet och hälsa. Vi använde kalibreringsvikter för att justera för svar och att kunna dra slutsatser till den totala befolkningen. Fortfarande borde resultaten tolkas noggrant. SRHR2017 är den första befolkningsbaserade studien på SRHR i Sverige, och resultaten presenteras genom kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, sexuell identitet och i vissa fall för transpersoner.

Hälsovårdsverket genomförde dessutom en webbundersökning under 2018s fall om sexuell kommunikation, sexuellt samtycke och hälsa bland cirka 12,000-respondenter från Novus Sverigepanel. Den här panelen innehåller 44,000-individer som slumpmässigt väljs ut för olika undersökningar. Enligt Novus är deras panel representativ för den svenska befolkningen om kön, ålder och region inom åldersgrupp 18-79. Panelundersökningarna når ofta en svarsfrekvens på 55-60 procent, och vår undersökning hade en svarsfrekvens på 60.2-procent. För ytterligare information, se "Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa" av Sveriges folkhälsobyrå.