J Psykiatr Res. 2016 Feb; 73: 1-8. doi: 10.1016 / j.jpsychires.2015.11.011.
Dong G1, Potenza MN2.
- 1Institutionen för psykologi, Zhejiang Normal University, Jinhua, Zhejiang-provinsen, PR Kina. Elektronisk adress: [e-postskyddad].
- 2Institutionen för psykiatri, Child Study Center, CASAColumbia, Yale University School of Medicine, New Haven, CT, USA.
Abstrakt
Personer med Internet-spelsjukdom (IGD) fortsätter spelet trots negativa konsekvenser. Den exakta mekanismen som ligger bakom detta beteende förblir emellertid okänd. I denna studie registrerades data från 20 IGD-individer och 16 i övrigt jämförbara friska kontrollpersoner (HC) och jämfördes när de genomgick risktagande och riskabelt beslut under funktionell magnetisk resonansavbildning (fMRI). Under risktagande och jämfört med HC: er valde IGD-individer mer risknackliga studier och visade mindre aktivering av den främre cingulaten, den bakre cingulaten och den mellersta temporala gyrusen. Under riskabelt beslutsfattande och jämfört med HC: er visade IGD-individer kortare responstider och mindre aktiveringar av underlägsna frontala och överlägsna temporala gyri. Sammantaget tyder data på att IGD-försökspersoner visar försämrad verkställande kontroll när de väljer risknackliga val, och de fattar riskabla beslut snabbare och med mindre rekrytering av regioner som är inblandade i impulskontroll. Dessa resultat antyder en möjlig neurobiologisk grund för varför IGD-individer kan uppvisa dålig kontroll över sitt spelsökande beteende även när de möter negativa konsekvenser och ger möjliga terapeutiska mål för interventioner i denna population.
NYCKELORD:
Internet-spelstörning; Risktagande; Riskabelt beslutsfattande