Latent klassanalys på internet och smartphoneberoende hos studenter (2014)

Neuropsychiatr Dis Treat. 2014 Maj 20; 10: 817-28. doi: 10.2147 / NDT.S59293.

Mok JY1, Choi SW2, Kim DJ3, Choi JS4, Lee J5, Ahn H6, Choi EJ7, Song WY8.

Abstrakt

SYFTE:

Denna studie syftade till att klassificera distinkta undergrupper av människor som använder både smartphone och internet baserat på graden av missbrukens svårighetsgrad. Dessutom undersöktes hur de klassificerade grupperna skilde sig vad gäller kön och psykosociala egenskaper.

METODER:

Totalt 448 universitetsstudenter (178 män och 270 kvinnor) i Korea deltog. Deltagarna fick en uppsättning frågeformulär som undersökte svårighetsgraden av deras internet- och smarttelefonberoende, deras humör, deras ångest och deras personlighet. Latent klassanalys och ANOVA (variansanalys) var de statistiska metoder som användes.

RESULTAT:

Betydande skillnader mellan män och kvinnor hittades för de flesta variablerna (alla <0.05). Specifikt, när det gäller internetanvändning, var män mer beroende än kvinnor (P <0.05); beträffande smarttelefon var detta mönster omvänd (P <0.001). På grund av dessa observerade skillnader, klassificerades ämnena i undergrupper baserade på internet- och smartphone-beroende separat för varje kön. Varje kön visade tydliga mönster med treklassmodellen baserat på sannolikhetsnivån för internet- och smarttelefonberoende (P <0.001). En vanlig trend för psykosociala dragfaktorer hittades för båda könen: ångestnivåer och neurotiska personlighetsdrag ökade med missbruksnivåerna (alla P <0.001). Dock var Lie-dimensionen omvänt relaterad till missbruksgraden (alla P <0.01).

SLUTSATS:

Genom den latenta klassificeringsprocessen identifierade denna studie tre distinkta användargrupper för internet och smartphone i varje kön. Dessutom undersöktes också psykosociala egenskaper som skilde sig åt i fråga om svårighetsgraden för missbruk. Det förväntas att dessa resultat bör underlätta förståelsen av drag av internet- och smarttelefonberoende och underlätta ytterligare studier inom detta område.

NYCKELORD:

Eysenck personlighetstyp; psykosociala drag; könsskillnad