(REMISSION) Resultatet av det psykologiska interventionsprogrammet: Internetanvändning för ungdomar (2017)

Ke, Guek Nee och Siew Fan Wong.

Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy: 1-14.

Abstrakt

Förekomsten av problematisk internetanvändning (PIU) är enligt uppgift högre i sydostasiatiska ungdomspopulationer. Förvärringen av problematiska ungdomsbeteenden har visat sig associeras signifikant med PIU och förväntas förvärras med åldern. Kognitiv beteendeterapi (CBT) -integrerad terapi har visat sig minska signifikant i närvaro av psykologiska symtom som depression och social ångest. Psykologiskt interventionsprogram - Internetanvändning för ungdomar (PIP-IU-Y) är ett CBT-baserat program som är utformat för ungdomar och består av en serie interpersonella färdigheter för att förbättra deras ansikte mot ansikte interaktion. Det fokuserar på att vidta förebyggande åtgärder mot internetberoende innan det utvecklas genom att adressera deltagarens PIU som en negativ hanteringsstil och införliva positiva psykologiska tekniker. Totalt slutade 157 deltagare mellan 13 och 18 år programmet som bestod av åtta, 90 minuters sessioner i gruppformat varje vecka. Behandlingsresultaten mättes med hjälp av genomsnittlig förändring i slutet av programmet och 1 månad efter behandlingen. Majoriteten av deltagarna uppvisade förbättring efter de åtta veckorsessionerna av PIP-IU-Y och fortsatt symtomunderhåll vid 1 månaders uppföljning. En överväldigande majoritet av deltagarna kunde hantera PIU-symtom efter interventionsprogrammet, vilket förstärkte effekten av PIP-IU-Y. Det tog inte bara upp PIU-beteendet utan hjälpte också till att minska social ångest och öka social interaktion. Ytterligare forskning kan undersöka behandlingsskillnader mellan de olika undertyperna av PIU (t.ex. onlinespel och pornografi) för att se om behandlingsskillnader finns.

Nyckelord - Kognitiv beteendeterapi Problematiska internetanvändare Förebyggande insatsprogram Positiv psykologi Internetmissbruk Behandling Ungdomar 

Referensprojekt

  1. Abramowitz, JS (2013). Övningen av exponeringsterapi: relevans av kognitiv beteendeteori och utrotningsteori. Beteendeterapi, 44(4), 548-558. https://doi.org/10.1016/j.beth.2013.03.003.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  2. Borckardt, JJ, Nash, MR, Murphy, MD, Moore, M., Shaw, D., & O'neil, P. (2008). Klinisk praxis som naturligt laboratorium för psykoterapiforskning: En guide till fallbaserad tidsserieanalys. Amerikansk psykolog, 63(2), 77.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  3. Brace, N., Kemp, R., & Snelgar, R. (2016). SPSS för psykologer. Basingstoke: Palgrave.CrossRefGoogle Scholar
  4. Braun-Courville, DK, & Rojas, M. (2009). Exponering för sexuellt uttryckliga webbplatser och ungdomars sexuella attityder och beteenden. Journal of Adolescent Health, 45(2), 156-162. https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2008.12.004.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  5. Brown, JD, Keller, S., & Stern, S. (2009). Sex, sexualitet, sexting och sexed: Ungdomar och medierna. Förhindrande forskaren, 16(4), 12-16.Google Scholar
  6. Cao, H., Sun, Y., Wan, Y., Hao, J., & Tao, F. (2011). Problematisk användning av internet hos kinesiska ungdomar och dess förhållande till psykosomatiska symtom och livstillfredsställelse. BMC folkhälsa, 11(1), 802. https://doi.org/10.1186/1471-2458-11-802.CrossRefPubMedPubMedCentralGoogle Scholar
  7. Carson, C. (2012). Effektiv användning av effektstorleksindex i institutionell forskning. Citováno dne, 11 2016.Google Scholar
  8. Chen, Y.-L., & Gau, SS-F. (2016). Sömnproblem och internetberoende bland barn och ungdomar: En longitudinell studie. Journal of Sleep Research, 25(4), 458-465. https://doi.org/10.1111/jsr.12388.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  9. Cheng, C., & Li, AY-L. (2014). Förekomst av internetmissbruk och (verkligt) livskvalitet: En metaanalys av 31 nationer i sju världsregioner. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 17(12), 755-760. https://doi.org/10.1089/cyber.2014.0317.CrossRefGoogle Scholar
  10. Cohen, J. (1988). Statistisk analys för beteendevetenskaper. Hillsdale: Lawrance Erlbaum.Google Scholar
  11. Davis, RA (2001). En kognitiv beteendemodell för patologisk internetanvändning. Datorer i mänskligt beteende, 17 187-195.CrossRefGoogle Scholar
  12. Davis, M., Eshelman, ER, & McKay, M. (2008). Arbetsboken för avslappning och stressminskning (6th ed.). Oakland, Kalifornien: New Harbinger Publications.Google Scholar
  13. Do, YK, Shin, E., Bautistia, MA, & Foo, K. (2013). Föreningarna mellan självrapporterad sömntid och ungdomars hälsoutfall: Vilken roll har tiden för internetanvändning? Sömnmedicin, 14(2), 195-200. https://doi.org/10.1016/j.sleep.2012.09.004.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  14. Du, Y.-S., Jiang, W., & Vance, A. (2010). Långsiktig effekt av randomiserad, kontrollerad grupp kognitiv beteendeterapi för internetberoende hos ungdomar i Shanghai. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 44(2), 129-134. https://doi.org/10.3109/00048670903282725.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  15. Durkee, T., Kaess, M., Carli, V., Parzer, P., Wassermen, C., Floderus, B., et al. (2012). Prevalens av patologisk internetanvändning bland ungdomar i Europa: Demografiska och sociala faktorer. Missbruk, 107(12), 2210-2222. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2012.03946.x.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  16. Eickhoff, E., Yung, K., Davis, DL, Bishop, F., Klam, WP, & Doan, AP (2015). Överdriven användning av videospel, sömnbrist och dålig arbetsprestanda bland amerikanska marinsoldater som behandlas i en militär psykisk hälsoklinik: En fallserie. Militärmedicin, 180(7), e839-e843. https://doi.org/10.7205/milmed-d-14-00597.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  17. Gilbert, P., & Leahy, RL (red.). (2007). Det terapeutiska förhållandet i kognitiva beteendepschoterapier. Abingdon: Routledge.Google Scholar
  18. Griffiths, MD (2000). Internetberoende - dags att tas på allvar? Addiction Research, 8(5), 413-418. https://doi.org/10.3109/16066350009005587.CrossRefGoogle Scholar
  19. Griffiths, M. (2005). En "komponent" -modell för missbruk inom en biopsykologisk ram. Journal of Substance Abuse, 10(4), 191-197. https://doi.org/10.1080/14659890500114359.Google Scholar
  20. Gu, HJ, Lee, OS och Hong MJ (2016). Förhållandet mellan SNS-missbrukstendens, självförsörjning, interpersonella problem och hos studenter. Journal of the Korea Academia-Industrial Cooperation Society, 17(4), 180-187. https://doi.org/10.5762/KAIS.2016.17.4.180.CrossRefGoogle Scholar
  21. Ke, G., Wong, S., & Marsh, NV (2013). Problematisk internetanvändning bland universitetsstudenter i Malaysia. Media Matters: Networked Media Content Research Report.Google Scholar
  22. Kelley, K., & Preacher, KJ (2012). På effektstorlek. Psykologiska metoder, 17(2), 137.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  23. Kim, Y., Park, JY, Kim, SB, Jung, I.-K., Lim, Y., & Kim, J.-H. (2010). Effekterna av internetberoende på koreanska ungdomars livsstil och kostbeteende. Näringsforskning och praktik, 4(1), 51-57. https://doi.org/10.4162/nrp.2010.4.1.51.CrossRefPubMedPubMedCentralGoogle Scholar
  24. King, DL, Delfabbro, PH, & Griffiths, MD (2010). Kognitiv beteendeterapi för problematiska videospelare: Konceptuella överväganden och praktikfrågor. Journal of CyberTherapy and Rehabilitation, 3(3), 261-373.Google Scholar
  25. Ko, C.-H., Liu, T.-L., Wang, P.-W., Chen, C.-S., Yen, C.-F., & Yen, J.-Y. (2014). Förvärringen av depression, fientlighet och social ångest under internetberoende bland ungdomar: En prospektiv studie. Omfattande psykiatri, 55(6), 1377-1384. https://doi.org/10.1016/j.comppsych.2014.05.003.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  26. Koronckzai, B., Urban, R., Kokonyei, G., Paksi, B., Papp, K., Kun, B., et al. (2011). Bekräftelse av tre-faktormodellen för problematisk internetanvändning på offentliga ungdomar och vuxnaprover. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 14(11), 657-664. https://doi.org/10.1089/cyber.2010.0345.CrossRefGoogle Scholar
  27. Kuss, DJ (2013). Internet-spelberoende: Aktuella perspektiv. Psykologiforskning och beteendemanagement, 6, 125-137. https://doi.org/10.2147/prbm.s39476.CrossRefPubMedPubMedCentralGoogle Scholar
  28. Kuss, DJ, & Griffiths, MD (2012). Internetmissbruk: En systematisk granskning. International Journal of Mental Health and Addiction. https://doi.org/10.1007/s11469-011-9318-5.Google Scholar
  29. Li, W., O'Brien, JE, Synder, SM och Howard, MO (2015). Kännetecken för internetberoende / patologisk internetanvändning hos amerikanska universitetsstudenter: En kvalitativ metodutredning. PLoS ONE. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0117372.Google Scholar
  30. Li, H., & Wang, S. (2013). Rollen av kognitiv distorsion i onlinespelberoende bland kinesiska ungdomar. Barn- och ungdomstjänstgranskning, 35, 1468-1475. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2013.05.021.CrossRefGoogle Scholar
  31. Liu, TC, Desai, RA, Krishnan-Sarin, S., Cavallo, DA och Potenza, MN (2011). Problematisk internetanvändning och hälsa hos ungdomar: Data från en gymnasieskema i Connecticut. Journal of Clinical Psychiatry, 72(6), 836. https://doi.org/10.4088/jcp.10m06057.CrossRefPubMedPubMedCentralGoogle Scholar
  32. Lovibond, PF, & Lovibond, SH (1995). Strukturen för negativa känslomässiga tillstånd: Jämförelse av Depression Angst Stress Scales (DASS) med Beck Depression and Angst Inventories. Beteendeforskning och terapi, 33(3), 335-343. https://doi.org/10.1016/0005-7967(94)00075-u.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  33. Mak, K.-K., Lai, C.-M., Watanabe, H., Kim, D.-I., Bahar, N., Ramos, M., et al. (2014). Epidemiologi för internetbeteenden och missbruk bland ungdomar i sex asiatiska länder. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 17(11), 720-728. https://doi.org/10.1089/cyber.2014.0139.CrossRefGoogle Scholar
  34. Mattick, RP och Clarke, CJ (1998). Utveckling och validering av mått på social fobi granskning rädsla och social interaktion ångest. Beteendeforskning och terapi, 36(4), 455-470. https://doi.org/10.1016/s0005-7967(97)10031-6.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  35. Morgan, DL och Morgan, RK (2009). Enstaka forskningsmetoder för beteendevetenskap och hälsovetenskap. Tusen Oaks, CA: Sage.CrossRefGoogle Scholar
  36. Odaci, H., & Kalkan, M. (2010). Problematisk användning av internet, ensamhet och ångest hos unga vuxna universitetsstudenter. Datorer och utbildning, 55(3), 1091-1097. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2010.05.006.CrossRefGoogle Scholar
  37. Ostovar, S., Allahyar, N., Aminpoor, H., Moafian, F., Nor, M., & Griffiths, MD (2016). Internetmissbruk och dess psykosociala risker (depression, ångest, stress och ensamhet) bland iranska ungdomar och unga vuxna: En strukturell ekvationsmodell i en tvärsnittsstudie. International Journal of Mental Health and Addiction, 14(3), 257-267. https://doi.org/10.1007/s11469-015-9628-0.CrossRefGoogle Scholar
  38. Safran, J., & Muran, C. (2000). Förhandla om den terapeutiska alliansen: En relationell behandlingsguide. New York: Guilford Press.Google Scholar
  39. Sawilowsky, SS (2009). Nya tumregler för effektstorlek. Journal of Modern Applied Statistical Methods, 8(2), 26.CrossRefGoogle Scholar
  40. Shannon, J. (2012). Arbetsbok för blyghet och social ångest för tonåringar: CBT- och ACT-färdigheter som hjälper dig att bygga socialt förtroende. Oakland, Kalifornien: New Harbinger Publications.Google Scholar
  41. Takano, K., Sakamoto, S., & Tanno, Y. (2011). Ruminativa och reflekterande former av självfokus: Deras relationer med interpersonella färdigheter och känslomässig reaktivitet under interpersonell stress. Personlighet och individuella skillnader, 51(4), 515-520. https://doi.org/10.1016/j.paid.2011.05.010.CrossRefGoogle Scholar
  42. Tang, J., Yu, Y., Du, Y., Ma, Y., Zhang, D., & Wang, J. (2014). Förekomst av internetberoende och dess associering med stressiga livshändelser och psykologiska symtom bland ungdomar på internet. Beroendeframkallande beteenden, 39(3), 744-747. https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2013.12.010.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  43. Van Rooij, AJ, Zinn, MF, Schoenmakers, TM, & Van de Mheen, D. (2012). Behandling av internetberoende med kognitiv beteendeterapi: En tematisk analys av terapeuters erfarenheter. International Journal of Mental Health and Addiction, 10(1), 69-82. https://doi.org/10.1007/s11469-010-9295-0.CrossRefGoogle Scholar
  44. Wills, F. (2008). Färdigheter i kognitivt beteende rådgivning och psykoterapi. Tusen Oaks, CA: Sage.Google Scholar
  45. Wölfling, K., Beutel, ME, Dreier, M., & Müller, KW (2014). Behandlingsresultat hos patienter med internetberoende: En klinisk pilotstudie om effekterna av kognitivt beteendeterapiprogram. BioMed Research International. https://doi.org/10.1155/2014/425924.PubMedPubMedCentralGoogle Scholar
  46. Young, KS (2007). Kognitiv beteendeterapi med internetberoende: Behandlingsresultat och implikationer. Cyberpsykologi och beteende, 10(5), 671-679. https://doi.org/10.1089/cpb.2007.9971.CrossRefPubMedGoogle Scholar
  47. Young, KS (2010). Internetberoende under decenniet: En personlig återblick. Världpsykiatri, 9(2), 91. https://doi.org/10.1002/j.2051-5545.2010.tb00279.x.CrossRefPubMedPubMedCentralGoogle Scholar
  48. Young, KS och Rogers, RC (1998). Förhållandet mellan depression och internetberoende. Cyberpsykologi och beteende, 1(1), 25-28. https://doi.org/10.1089/cpb.1998.1.25.CrossRefGoogle Scholar