Effekter av upprepad exponering för sexuellt våldsamma eller icke-våldsamma stimuli vid sexuellt upphetsning mot våldtäkt och icke-raka skildringar (1984)

Joseph Ceniti

Neil M. Malamuth

Abstrakt

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att undersöka effekterna av upprepad exponering för sexuellt våldsamma stimuli (SVS) i relativt "naturalistiska miljöer" på sexuell upphetsning av våldtäkt och nonrape-stimuli. Upprepade exponeringseffekter med icke-våldsmässig erotik undersöktes också. Sexton man Ss deltog i studien. En preexponering session genomfördes där Ss utsattes för skriftliga och bildskildringar av våldtäkt och ömsesidigt samtyckande samlag. Baserat på Ss penis tumescence till dessa skildringar, klassificerades de antingen som Force-orienterad, Nonforce-orienterad eller Oklassificerbar. Senare, Ss tilldelades slumpmässigt till sexuellt våldsamt (SVS), sexuellt icke våldsamt (SNVS) eller kontrollförhållanden inom varje kraftorienteringsgrupp. De som tilldelades SVS-tillståndet exponerades sedan för 10 SVS inklusive filmer med längd på längden och skriftliga och bildliga bilder över en period av 4 veckor. Ss i SNVS-tillstånd exponerades för 10 liknande mediapresentationer som endast avbildade sexuellt våldsamma aktiviteter. Si kontrolltillståndet exponerades inte för några stimuli under denna 4-veckors period.

Strax efter avslutad exponeringsfas, Ss återvände till en laboratoriesession efter postexponering där de presenterades med fyra avbildningar som var liknande i temat som i förutläggningssessionen. Penissjukdomar och självrapporter om sexuell upphetsning erhölls. Resultaten avslöjade att för styrkorienterad Ss, de som exponerades för antingen SVS eller SNVS väcktes mindre för våldtäcksbilderna i postexpositioneringssessionen än de i kontrolltillståndet. Ett liknande mönster inträffade med nonrape-skildringar för dessa Ss, även om det var betydligt mindre uttalat. Inga bevis för ett liknande "mättnads" -mönster erhölls för varken icke-tvångsorienterad eller oklassificerbar Ss, med dessa Ss visar inga signifikanta skillnader mellan de tre exponeringsförhållandena.

Resultaten diskuteras i samband med kognitioner, personlighetsskillnader, konditioneringsprocesser, stimulansparametrar och teor för svarvituation. Sociala och kliniska konsekvenser diskuteras också.