Teorier, förebyggande och behandling av pornografisk störning (2019)

KOMMENTARER: Av en av de främsta neuroforskarna som forskar om porrs effekter (Matthias Brand). Matthias Brand vet vad han pratar om. Hans forskargrupp har publicerat 20 neurologiska studier på porranvändare (tillsammans med 4 recensioner/kommentarer).

---------------------------------------

Suchttherapie 2019; 20(S 01)

DOI: 10.1055 / s-0039-1696187

M Brand, Universität Duisburg-Essen

Länk till abstrakt

Abstrakt

Beskrivning

Kompulsiv sexuellt beteendestörning, inklusive problematisk användning av pornografi, har inkluderats i ICD-11 som impulskontrollstörning. De diagnostiska kriterierna för denna störning liknar dock mycket kriterierna för störningar på grund av beroendeframkallande beteenden, till exempel repetitiva sexuella aktiviteter som blir ett centralt fokus i personens liv, misslyckade ansträngningar för att avsevärt minska repetitivt sexuellt beteende och fortsatt repetitivt sexuellt beteende trots upplever negativa konsekvenser (WHO, 2019). Många forskare och kliniker hävdar också att användande av problematisk pornografi kan betraktas som ett beteendemissbruk.

Metoder

Baserat på teoretiska överväganden utvärderas empiriska studier med tanke på frågan om de viktigaste egenskaperna och processerna som är involverade i beroendeframkallande beteenden också kan observeras i problematisk pornografianvändning.

Resultat

Cue-reaktivitet och begär i kombination med minskad hämmande kontroll, implicita kognitioner (t.ex. tillvägagångstendenser) och upplever tillfredsställelse och kompensation kopplad till användning av pornografi har visats hos individer med symtom på störningar i pornografi. Neurovetenskapliga studier bekräftar deltagande av beroendeförsäkringsrelaterade hjärnkretsar, inklusive ventral striatum och andra delar av fronto-striatala slingor, i utvecklingen och underhållet av problematisk pornografianvändning. Fallrapporter och proof-of-concept-studier antyder effekten av farmakologiska ingrepp, till exempel opioidantagonisten naltrexon, för att behandla individer med pornografisk användningsstörning och kompulsiv sexuell beteendestörning. Slumpmässiga placebokontrollerade kliniska studier behövs för att visa de potentiella långsiktiga effekterna av farmakologiska ingrepp. Systematiska studier om effektiviteten hos förebyggande metoder för användning av problematisk pornografi saknas fortfarande, men ett mycket viktigt ämne för framtida forskning och praktik.

Slutsats

Teoretiska överväganden och empiriska bevis tyder på att de psykologiska och neurobiologiska mekanismerna som är involverade i beroendeframkallande störningar också är giltiga för störning i pornografi. Systematiska studier som behandlar potentiella interventionsstrategier är en av de viktigaste utmaningarna för framtida forskning som tillhandahåller data för evidensbaserat förebyggande och behandling av störningar i pornografibruk.